... åt alla lycka bär! - Efter en vecka med regn, snö och hagel kom så äntligen de sydliga vindarna med efterlängtad värme. Härligt, inte minst när det är födelsedagsfirande på gång. Ja, nu menar jag inte den där 70-åringen som fick stort utrymme i medierna. Nej, vi har en egen jubilar, vårt äldsta barnbarn som såg till att komma till världen för nio år sedan just en dag då det alltid är helg och flaggan i topp. Att det i år var en alldeles vanlig söndag bekymrade knappast någon av oss. Solen sken ju både ute och inne.
Om monarken firade i dagarna tre, så blev det dagarna två för barnbarnet. Först var det disko med kompisarna. Sen kom släkten på den riktiga dagen. Underbart att se en så nöjd och lycklig liten älskad människa, som stolt dukade fram de egenhändigt bakade och dekorerade tårtorna. Det ger glädje långt in i själen.
Så här skulle jag önska att ALLA barn kunde få ha det. Tyvärr är det inte så. Inte ens i vårt relativt välmående land. Undrar till exempel hur barnen med föräldrar och släkt anställda på Findus i Bjuv känner sig. Eller de som bor i de hus i Landskronahem som kommunledningen vill sälja med hotande vräkningar som följd? När framtiden är osäker svajar det extra mycket för våra minsta som känner av stämningen men inte alltid kan förstå.
Detta var givetvis väl synliga ämnen i årets första majtåg. Hur någon kan tro, att allt blir bättre om vinstdrivande företag tar över har alltid förundrat mig. Redan när de första skolorna tilläts starta, så tyckte jag det var märkligt. De som öppnade de första skolorna gjorde det för att få möjlighet att tillämpa nya pedagogiska idéer.
Varför behövs privata skolor för det? Sådana hade mycket väl kunnat fungera alldeles utmärkt INOM det kommunala skolsystemet. I Helsingborg var detta faktiskt redan på väg. Till Gustav Adolfsskolan på Söder hade ett gäng engagerade lärare sökt sig för att underlätta en bra start för invandrar- och flyktingbarn. Detta fungerade bra tills alltihop slogs sönder av en klåfingrig S-märkt kommunledning.
Denna politik bäddade för att vi, som numera enda land i hela världen, fått ett skolsystem med vinstdrivande aktiebolag. Inte erbjuder dessa i första hand alternativ pedagogik till elevernas fromma. Riskkapitalbolags främsta uppgift är att tjäna pengar till sina ägare. Det är knappast någon hemlighet.
Samma fenomen ses i historien med Findus. Att här förädlats fram världens (?!) godaste ärtor har liten betydelse när ett två år gammalt riskbolag vill tjäna så mycket pengar det bara går. Så fort som möjligt.