60 döda saknar identitet begravs i namnlösa gravar - Varje år försvinner tusentals människor i Sverige. De allra flesta återfinns vid liv, men inte alla. Rättsodontologen Irena Dawidson jobbar med att ge de döda ett namn - och löste härom veckan ett två år gammalt skelettmysterium.
Bakom de låsta dörrarna till bårhuset är temperaturen sju plusgrader. Där förvaras kroppar som ska genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Ungefär en tiondel av de döda som kommer till Rättsmedicinalverket i Solna behöver identifieras.
Vissa ligger några dagar i kylrummet medan andra blir kvar i månader innan identitet kan fastställas. I vissa fall kan oidentifierade kvarlevor ligga kvar i flera år för att till slut hamna i en grav utan namn. Sedan mitten av 1980-talet handlar det om runt 60 upphittade kroppar som fortfarande saknar identitet.
Varje år får Rättsmedicinalverket, RMV, in runt 300 kroppar eller kroppsdelar för identifiering. En stor del av dessa hamnar på Irena Dawidsons röntgenbord. Hon är RMV:s enda heltidsanställda rättsodontolog, vilket innebär att hon analyserar avlidnas tänder för att försöka slå fast identitet.
- Rutinfallet är när någon har avlidit hemma och inte blivit påträffad tillräckligt snabbt. Polisen kan inte avgöra vem det är och kommer till oss eftersom identiteten är ifrågasatt.
Genom att jämföra nytagna tandröntgenbilder från de oidentifierade med befintliga tandvårdsjournaler och röntgenbilder försöker hon fastställa identiteten på de kroppar som kommer hennes väg. Det gäller alltså att polisen eller någon annan har en teori om vem det kan vara.
När den dödliga flygkraschen i Umeå inträffade i mitten av juli kopplades Irena Dawidson och hennes kollegor omedelbart in.
- Min kollega åkte upp till Umeå och tog röntgenbilder, jag satt på kontoret och kunde på en gång ge förslag på identitet. De första fem identifierades dag ett och resten dag två.
Oftast går det snabbt att fastställa identitet, men inte alltid. Härom veckan fick ett ärende som har gäckat polisen och RMV i två år sin lösning: skelettfyndet på Ivö i norra Skåne 2017.
Polisen kom med ett nytt namnförslag och Irena Dawidson kunde genom en tandanalys slå fast att det stämde överens med de kvarlevor som hittades av svampplockare två år tidigare.
- Man lägger så mycket arbete på att hålla koll på databasen. Det blir en belöning när man får träff, säger Irena Dawidson.
Skelettdelarna visade sig tillhöra en manlig svensk medborgare född 1960 med ursprung i Vietnam. Han sågs senast i Malmö i mitten av augusti 2015 och anmäldes försvunnen månaden efter. Dödsorsaken är oklar, men polisen utreder ärendet som mord.
Skelettfyndet på Ivö har nu kunnat strykas från listan över oidentifierade. Men det är fortfarande runt 60 fall kvar och de flesta kommer troligtvis aldrig att få sin lösning.
För Irena Dawidson är det vissa ärenden som återkommer oftare i tankarna än andra.
Ett sådant fall handlar om en död man som hittades i Karlbergskanalen i centrala Stockholm i juli 2003. Så här skrev SvD om händelsen den 26 juli samma år:
"Kroppen har skador som gör att polisen arbetar efter teorin att han utsatts för brott. På sig hade han också en pistolattrapp, men inga identitetshandlingar som gör att han kan identifieras".
Kroppen fördes till rättsmedicinska i Solna där Irena Dawidson väntade.
- Han var ganska färsk, inte förstörd alls. Polisen hade ett förslag på vem det kunde vara eftersom anhöriga hade känt igen något klädesplagg. Men tänderna stämde inte, säger hon.
Eftersom det var tidigt i hennes karriär blev hon orolig över att ha begått ett misstag. Men ganska snart ringde polisen och sa att den man de misstänkte att det var hade kommit hem.
- Vi vet fortfarande inte vem det var som hittades i vattnet, säger Irena Dawidson.
Ett annat fall som dröjt sig kvar i tankarna handlar om en död man som hittades nedanför Angeredsbron i Göteborg i maj 2009. Mannens identitet är fortfarande ett mysterium.
- Han hade de finaste tandarbeten som jag någonsin sett. Det var så snyggt, smycken och alltihop, jättedyra saker. Vanliga lagningar kommer man inte ihåg, men det där var så speciellt, säger Irena Dawidson.
Hon har jobbat som rättsodontolog i 20 år och har varit med vid identifieringsarbete vid en rad katastrofer och otäcka olyckor.
Något som hon alltid kommer att minnas är arbetet efter jordbävningen i Indiska oceanen 2004 då en jättelik flodvåg bildades och tog över 200 000 människoliv. Däribland 543 svenskar.
Irena Dawidson var i Thailand under tre månader för att hjälpa till med identifieringen av tsunamins offer.
- Tsunamin var väldigt speciell att vara med om, man föreställer sig inte att något så stort kan hända. Det var en fruktansvärd katastrof men jag hade ett jobb att göra.
1. Om polisen inte kan fastställa identiteten på den döda skickas kroppen till Rättsmedicinalverket. En rättsodontolog tar tandröntgenbilder och jämför med tidigare tandvårdsjournaler och tandröntgenbilder som inhämtas från tandläkare.
2. Går det inte att fastställa identitet via tänderna kan man göra ett dna-prov. Vanligtvis finns det en teori om vem den avlidna är och polisen kontaktar anhöriga för att få ett jämförelseprov.
3. Polisen kan även ta hjälp av sitt fingeravtrycksregister för att identifiera avlidna, men där finns endast personer misstänkta eller dömda för brott samt asylsökande.
4. Ger inte de tre metoderna något görs en samlad bedömning av alla uppgifter och omständigheter man har. Polisen bestämmer om det räcker till för att slå fast identitet.
5. Om ingen av ovanstående punkter ger resultat kan polisen kontakta Interpol för en internationell sökning.
Källa: Rättsmedicinalverket, Irena Dawidson
Tf