7 frågor och svar om Trumps inreseförbud - USA:s president Donald Trump har beslutat om att neka inresa för medborgare från sju länder med övervägande muslimsk befolkning. Beslutet kan också drabba svenskar med dubbelt medborgarskap.
I fredags skrev president Donald Trump under en presidentorder om omfattande ändringar av USA:s invandringspolitik. Syftet är att "hålla radikala islamistiska terrorister" borta från USA.
Presidentordern har lett till massiva protester och förvirring om vad beslutet egentligen betyder och kommer att orsaka. Här är 7 frågor och svar om de nya reglerna.
Den amerikanska regeringen kommer under de närmaste 120 dagarna att gå igenom kontrollförfaranden för ansökan- och godkännandeprocessen för flyktingar.
Syftet är att de nya reglerna ska förhindra att potentiella terrorister kan utnyttja svagheter i systemet. I så fall kommer det inte att finnas något behov av reserestriktioner.
Men om de nya reglerna inte är på plats inom 120 dagar - eller om Trump anser att de inte är tillräckligt bra - så kan inreseförbudet komma att förlängas.
Ja, förbudet gäller även för resenärer som har dubbelt medborgarskap, om de är från ett av de sju portade länderna. Till exempel kan en svensk som även har iranskt medborgarskap inte resa till USA i 90 dagar.
Trumps presidentorder omfattar också personer som för närvarande har arbetstillstånd i landet. Medborgare i något av de sju bannlysta länderna som befann sig utanför USA när ordern undertecknades kan inte återvända till USA.
Amerikaner med dubbelt medborgarskap måste resa med sitt amerikanska pass för att undvika inträdesförbud när de kommer hem, skriver inrikesdepartementet.
USA:s ambassad i Sverige skriver följande på sin hemsida:
"Om du är medborgare i något av de här länderna, var vänlig och boka inte något visummöte och betala inga visumavgifter just nu. Om du redan har ett inbokat möte, var vänlig och kom inte. Du kommer inte att få komma in på ambassaden eller konsulatet".
Trumps förbud har skapat kaos på många amerikanska flygplatser. Resenärer som var i luften när presidenten undertecknade ordern greps på flygplatsen i väntan på besked. Många dök upp och demonstrerade mot förbudet.
Söndag morgon svensk tid beslöt en federal domare i Brooklyn, New York att två irakiska män med giltigt visum inte ska skickas ut ur landet. I stället blev de beviljade tillfällig vistelse i USA.
Presidentordern kommer också att gälla alla andra fall där människor har kommit till landet med vad som ursprungligen var giltigt visum. Mellan 100 och 200 personer blev strandsatta på flygplatser.
Terrorattackerna den 11 september 2001 nämns flera gånger i presidentordern, men det var i princip en annan attack som fick Trump att föreslå inreseförbud för människor från muslimska länder.
I december 2015 dödades 14 personer i en masskjutning på en julfest i San Bernardino, Kalifornien. I kölvattnet av attacken utlovade då Trump, som vid tillfället var Republikanernas ledande presidentkandidat, att han skulle neka muslimer inträde i USA.
Flera republikanska ledare ställde sig kritiska till Trumps förslag, inklusive general James Mattis, som nu är USA:s försvarsminister. Mike Pence, som nu är vicepresident, kallade förslaget "provocerande och i strid med konstitutionen".
Kritiker ifrågasätter hur effektivt Trumps förbud kommer att bli. Inga syriska flyktingar har genomfört terrorhandlingar i USA. Trots detta är alla flyktingar från Syrien förbjudna inträde på obestämd tid.
Ingen av de 19 kaparna som utförde attackerna den 11 september skulle ha stoppats av presidentordern. San Bernardino-attacken, som var anledningen till Trumps förslag, kunde inte heller ha undvikits. Gärningsmännen föddes i Chicago och i Pakistan, som inte omfattas av ordern.
Enligt den konservativa tankesmedjan Cato Institute har ingen dödats i terrorattacker på amerikansk mark av personer från de sju länderna vars medborgare nu nekas inträde. Men totalt 17 personer från Iran, Sudan, Somalia, Irak och Jemen har dömts för att ha planerat terrorattacker på amerikansk mark under åren 1975-2015.
Flera amerikanska människorättsgrupper har varnat om rättsliga åtgärder för att få beslutet upphävt, men det är inte bara på amerikansk mark Trumps förbud möter motstånd. Flera regeringar har gått ut och kritiserat förbudet, inklusive Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige.
Storbritanniens premiärminister Theresa May säger att hon "inte håller med" om beslutet. Norges utrikesminister Børge Brende kallar situationen "mycket beklaglig" och Tysklands premiärminister anser att det inte är möjligt att motivera reseförbud till USA.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau har klargjort att flyktingar som avvisats av USA är välkomna i Kanada istället.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström skriver att det är "djupt beklagligt att USA stoppar personer från Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen från att resa in i landet. Det här beslutet ökar misstro och motsättningar mellan människor. "