Åkesson vill bara värna vissa rättigheter

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Åkesson vill bara värna vissa rättigheter - De mänskliga rättigheterna utgör tillsammans en odelbar helhet. När Sverigedemokraterna nu vill värna homosexuella, blir det ett sätt att se mänskliga rättigheter som ett "smörgårdsbord" där bara vissa plockas ut, skriver professor Hans Ingvar Roth i en replik.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I samband med slutet på Almedalsveckan uttryckte SD:s partiledare Jimmie Åkesson och SD politikern Julia Kronlid i en debattartikel i SvD att det vore önskvärt att Sverige inrättar en ambassadör med en särskild uppgift att bevaka situationen för homosexuella och bekämpa den diskriminering som homosexuella fortfarande utsätts för i världen. Åkesson och Kronlid argumenterar även för att Sverige ska dra in biståndet till de länder som kriminaliserar homosexualitet. Förslagen är klart rimliga med tanke på alla de diskrimineringsproblem som homosexuella fortfarande erfar i många länder. UD har visserligen en ambassadör med inriktning mot mänskliga rättigheter sedan tidigare men förslaget kan ses som en rimlig komplettering till denna tjänst. Det är således förvånande att inte några andra partier har understött liknande förslag tidigare. Det är också överraskande att dessa förslag nu kommer från ett parti som knappast gjort sig känt för att stå upp för mänskliga rättigheter på en bredare front.

SD har tillika framfört åsikter som står i en tydlig konflikt med mänskliga rättigheter. Att SD knutit begreppet samhällsmedborgare till den etniska och kulturella bakgrunden hos invånarna går nämligen stick i stäv med tanken att ingen ska diskrimineras utifrån etnicitet eller religion när det gäller grundläggande fri- och rättigheter i vårt land. En ytterst restriktiv invandrings- och flyktingpolitik, viket SD gjort sig till talesperson för, går också emot humanitära föreställningar om att skydda människors liv i krissituationer. SD:s ofta svepande och generella kritik av minoriteters rätt att få bevara centrala religiösa sedvänjor negligerar dessutom rätten till religionsfrihet (en uppfattning som även KD nu verkar vilja anamma).

SD har ofta betraktats som ett enfrågeparti (eller ett parti med få kärnfrågor). Frågan om att begränsa invandringen från främst muslimska länder har då betraktats som överordnad många andra samhällsfrågor. Att SD kritiserar de kulturella inslag som är problematiska i konservativa muslimska grupper, såsom synen på homosexualitet, är alltså helt i linje med partiets mer allmänna kritiska hållning till den muslimska närvaron i Sverige. En tydlig förelöpare till detta kritiska synsätt var den holländske politikern Pim Fortuyn som ville stoppa muslimsk invandring till Holland bland annat på grund av många muslimers syn på homosexualitet.

SD:s utspel i slutet på Almedalsveckan faller in i ett välkänt mönster som går att exemplifiera på flera sätt runt om i världen. Om vi så vill kan vi kalla mönstret för "smörgårdsbordssynen" beträffande de mänskliga rättigheterna. Man väljer helt enkelt en eller några av rätterna på smörgåsbordet och bortser från de övriga av politiska skäl. Flera auktoritära ledare som Erdogan i Turkiet och Orban i Ungern värnar till exempel starkt om rösträtten eftersom de vill vinna folkomröstningar och politiska val med en betryggande majoritet för att säkerställa sin maktställning. Men, samtidigt försöker dessa politiker successivt underminera organisations- och yttrandefriheten i sina länder. De sistnämnda rättigheterna är dock helt nödvändiga för att garantera en genuin rösträtt och politisk frihet i ett samhälle.

Kardinalfelet i "smörgårdsbordssynen" är att man inte ser de mänskliga rättigheterna i ljuset av varandra och att de tillsammans utgör en odelbar helhet. Kampen mot diskriminering gäller således all slags orättfärdig negativ särbehandling utifrån ens grupptillhörighet. Om respekten för varje människas lika värde och värdighet är fundamentet för de mänskliga rättigheterna (vilket uttrycks i förordet och i Artikel 1 av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna) kan man inte som Åkesson bara plocka ut några av "rätterna" eller rättigheterna och negligera de övriga av instrumentella skäl. De mänskliga rättigheterna är med andra ord inget smörgåsbord där var och en kan plocka ut sin "favoriträtt" beroende på vilken rättighet som passar för stunden.

Hans Ingvar Roth
professor i mänskliga rättigheter vid Stockholms universitet

Källa - 2019-07-11 21:30

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+