Allt som kan mätas är inte vetenskap

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Allt som kan mätas är inte vetenskap Senaste nytt om flyktingkrisen

Allt som kan mätas är inte vetenskap - Varför fortsätter man att använda åldersbedömningsmetoderna på detta ovetenskapliga sätt? Det är omöjligt att bestämma en människas exakta ålder i år och månader på medicinsk väg, skriver ett flertal osteologer.

Socialstyrelsen publicerade nyligen en ny rapport (Socialstyrelsen 2018-5-21) där man utvärderade de medicinska åldersbedömningsmetoder som används av Rättsmedicinalverket. Återigen konstateras att det inte finns några metoder för att exakt bestämma någons kronologiska ålder på medicinsk väg. Samtidigt rasar en debatt kring metodernas tillförlitlighet, och metoderna har fått stark kritik från såväl barnläkare, tandläkare, rättsmedicinare och statistiker.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi är osteologer, och är alltså specialister på ben. Vi forskar på allt som har med ben att göra; åldersbedömningar, könsbedömningar, spår av sjukdomar och mycket mer. Redan hösten 2016 uppmärksammade vi problemen med de mediciniska åldersbedömningarna i en debattartikel i SvD. Vi påtalade då de konkreta problemen med att göra åldersbedömningar utifrån skelett och benmognad, och avrådde från att använda dessa metoder i viktiga ärenden som asylprocessen.

I Sverige läggs stor vikt vid 18-årsgränsen i asylprocessen, och vi ser behovet av tillförlitliga åldersbedömningar. Att behovet är stort är dock ingen ursäkt för att använda åldersbedömningsmetoderna på ett direkt felaktigt sätt. Låt oss se närmare på hur människokroppen utvecklas. Det är väl känt att den biologiska utvecklingen följer ett visst mönster när barnet utvecklas till vuxen. Det betyder bland annat att tänder bryter fram och att kroppens ben växer färdigt enligt en viss ordning. Detta betyder dock inte att detta sker samtidigt för alla individer. Av den anledningen gör vi en skillnad mellan biologisk ålder, som handlar om hur långt kroppen nått i utvecklingen, och kronologisk ålder som handlar om vilket år och månad man är född. Biologisk ålder går att mäta, kronologisk ålder går inte att mäta.

Skillnaden mellan biologisk och kronologisk ålder är av största vikt när de medicinska åldersbedömningarna ska användas i asylprocessen. Det är den kronologiska åldern som är juridiskt viktig i asylprocessen, men de medicinska åldersbedömningarna mäter den biologiska åldern. Det viktiga för att bedöma skyddsbehovet är enligt nuvarande lagstiftning alltså inte hur utvecklad knäleden är, utan hur gammal man är.

Det finns flera orsaker till att biologisk ålder och kronologisk ålder inte alltid överensstämmer. Barnets utveckling påverkas av genetik, miljö och hälsofaktorer. Utvecklingen kan både försenas och drivas på. Det tycks till exempel som att kronisk stress (till exempel i form av fattigdom, övergrepp och flykt) kan accelerera kroppsutvecklingen (Inge Axelsson i SvD, januari 2018). Här är det också värt att notera att kroniskt sjuka och individer med pågående läkemedelsbehandling exkluderats ur Socialstyrelsens senaste studie, alltså de individer som utsatts för långvarig stress under sin uppväxt.

Inom vår profession är felmarginalerna inget stort problem. Vi arbetar oftast med arkeologiska material och kvarlevor av människor som är döda sedan länge. Vi är noggranna med att ange våra åldersbedömningar i intervall, och om metoderna slår fel ett par år åt något håll påverkar detta sällan de arkeologiska tolkningarna nämnvärt. För våra syften fungerar alltså åldersbedömningsmetoderna utmärkt. Metoderna kan likaledes fungera bra för att underlätta identifieringen av en avliden eller i andra fall där man mest är intresserad av ett insnävat intervall. I asylprocessen blir däremot metodernas felmarginaler oacceptabla.

Låt oss inte glömma att detta inte är första gången skelett mäts och analyseras på ett vetenskapligt tvivelaktigt sätt i statens tjänst. 1922 inrättades i Sverige det statliga Rasbiologiska institutet. Rasbiologins syfte var att vetenskapligt belägga rasteorin och fokus inom rasbiologin var att mäta, mäta och återigen mäta. Man drunknade i mått, mätmetoder och klassificeringar med syfte att sortera och klassificera människor i olika grupper. Problemet var dock att hur fina mätmetoder man än utvecklade så var alla måtten helt värdelösa ur ett vidare forskningsperspektiv. För att citera titeln på en skrift från Forum för levande historia som beskriver rasbiologins historia i Sverige: "Allt som kan mätas är inte vetenskap" (Skriftserie #4:2007).

På ett träd kan man räkna årsringar och avgöra exakt hur gammalt det är. Detta gäller dessvärre inte för benen i människokroppen. Kroppen utvecklas och åldras på ett mycket mer dynamiskt sätt i samspel med en rad olika faktorer. Därför är det omöjligt att bestämma en människas exakta ålder i år och månader på medicinsk väg. Det är inte möjligt nu, och det kommer förmodligen heller aldrig att bli det. Därför undrar vi: Varför fortsätter man att använda åldersbedömningsmetoderna på detta ovetenskapliga sätt? Är det regeringens önskan att frångå rättssäkerheten?

Emma Maltin
osteolog och arkeolog vid Bohusläns museum
Marieke Aalders
doktorand vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Clara Alfsdotter
osteolog och arkeolog vid Bohusläns museum, doktorand vid Linnéuniversitetets företagsforskarskola GRASCA
Cathrine Andersson Färnström
osteolog och arkeolog vid Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ
Laszlo Bartosiewicz
professor vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Tove Björk
osteolog och projektledare vid Arkeologikonsult
Ylva Bäckström
doktorand i historisk osteologi, Lunds universitet
Sara Gummesson
fil dr. arkeologi, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Agneta Flood
osteolog och projektledare vid Arkeologikonsult
Lisa Hartzell
osteolog vid Stiftelsen Kulturmiljövård
Anne Ingvarsson
fil. dr. och 1:e antikvarie på Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum
Elisabeth Iregren
professor emeritus osteologi, Lunds universitet
Leif Jonsson
osteolog, LJ Osteology
Anna Kjellström
docent och forskare vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Astrid Lennblad
osteolog och arkeolog vid Bohusläns museum
Stella Macheridis
verksam arkeolog och osteolog, fil. dr. i historisk osteologi

Källa - 2018-06-17 15:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+