Ändrad asyllag kan leda till ökning av hemlösa - Efter en lagändring riskerar tusentals asylsökande med avslagsbeslut att avhysas från landets asylboenden. Tanken är att öka incitamenten att lämna landet och frigöra plats på boendena, men kritiker menar att lagändringen kan leda till tusentals hemlösa och fler personer som går under jorden.
- Det är väldigt jobbigt, säger 39-åriga Anna Stankevitch, som har fått beslut om indraget bistånd från Migrationsverket.
- Vad ska jag göra? Jag har ingenstans att gå. Jag vill inte hamna på gatan.
Det säger 42-åriga Lema Sjaldaeva. Hon är född i Tjetjenien och sökte asyl i Sverige för fyra år sedan hennes make dödats. Migrationsverket och domstolarna anser att hon saknar skyddsskäl och hon måste därför lämna landet. Men Lema Sjaldaeva menar att hon inte kan åka hem eftersom dottern, som också har fått avslagsbeslut, lider av en allvarlig psykisk åkomma, något som svenska läkare intygat.
- Det är omöjligt för oss att resa när hon mår så här, säger Lema Sjaldaeva.
De två bor i dag på ett av Migrationsverkets boenden. I början av maj fick de veta av sin handläggare att de kan komma att avhysas från boendet på grund av lagändringen som trädde i kraft den 1 juni.
I nuläget får personer som fått avslag på sin asylansökan bo kvar på Migrationsverkets boenden tills personerna lämnat landet eller tills de blir förflyttade till ett förvar. Lagändringen innebär att rätten till bistånd från Migrationsverket upphör efter att avslagsbeslutet vunnit laga kraft eller när tidsfristen för frivilligt återvändande löpt ut, alltså några veckor efter beslutet. Ändringen gäller inte för barn och barnfamiljer.
På grund av ändringen riskerar tusentals personer att avhysas från de svenska asylboendena redan i sommar.
En av de som påverkas av lagändringen är 39-åriga Anna Stankevitch, som sökte asyl i Sverige tillsammans med sin 67-åriga mamma för snart tjugo år sedan. De flydde från diktaturens Vitryssland där Anna Stankevitch säger sig ha blivit politiskt förföljd och misshandlad av polisen.
De har fått flera avslagsbeslut men bor kvar i Sverige eftersom polisen inte kunnat verkställa deras utvisning, bland annat på grund av att mor och dotter saknar id-handlingar. De har ordnat eget boende och får en dagersättning på totalt 144 kronor - som inom kort kommer att slopas enligt ett beslut från Migrationsverket.
- Det är väldigt jobbigt. Min mamma behöver hjärtmedicin för att överleva. Hur ska det gå utan bistånd? Ska vi hamna på gatan? Att återvända till Vitryssland går inte eftersom vi då riskerar våra liv och kan hamna i fängelse, säger Anna Stankevitch.
Migrationsverket beräknade nyligen att ungefär 10 000 personer med utvisningsbeslut som trätt i kraft finns i mottagningssystemet. Ungefär en femtedel av dessa är vuxna utan minderåriga barn och bor på Migrationsverkets boenden, och riskerar alltså att hamna på gatan efter lagändringen.
- Det är ju Kronofogden och polisen som ansvarar för avhysningar. Vi för dialog med båda för att detta ska hanteras så smidigt som möjligt. Efter avhysningen upphör statens ansvar och kommunen tar över, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.
En sannolik konsekvens av lagändringen är att personer som mist rätten till boende och dagersättning kommer att söka hjälp hos kommunerna. Men det är oklart hur kommunerna kommer att agera.
- Rättsläget är väldigt osäkert. Det finns en skyldighet för kommunen att erbjuda nödbistånd. Men vad gäller om det drar ut på tiden? säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
För att reda ut rättsläget har SKL bett Socialstyrelsen om riktlinjer. Per-Arne Andersson är bekymrad över situationen när lagändringen träder i kraft i sommar.
- Det kommer att bli uppmärksamhet kring detta när situationen blir mer akut och vi får se konkreta händelser, säger han.
Anna Stankevitch har fått ett beslut från Migrationsverket om att de inte längre kommer att få dagersättning.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) motiverar åtgärden med platsbristen på landets asylboenden.
- Detta gäller gruppen där det inte finns verkställighetshinder men där man ändå bor kvar i boendena. Vi behöver boendena till andra asylsökande, till de som faktiskt har asylskäl, och då kan vi inte upplåta platserna åt de som faktiskt fått avslag. Då får de åka hem, säger han till SvD.
Flera organisationer och myndigheter har kritiserat lagändringen. Kritikerna menar att det visserligen är angeläget att personer med utvisningsbeslut lämnar landet, men att ändringen kan få stora negativa konsekvenser. Röda Korset menar att samma åtgärd i Norge ledde till social misär. Diskrimineringsombudsmannen vill helt skrota ändringen.
Enligt lagändringen kommer personer med utvisningsbeslut inte avhysas från boendena om det är "uppenbart oskäligt". Biståndet ska inte heller dras in om det finns verkställighetshinder, alltså att personen rent praktiskt inte kan återvända till hemlandet, exempelvis när identiteten inte är fastställd eller när hemlandet inte vill ta emot personen.
Men Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, tror ändå att lagändringen kommer att slå fel.
- Vi har ett problem, och det är att det är väldigt svårt att bevisa att det finns hinder för att verkställa ett utvisningsbeslut. Det här handlar ju om personer som samarbetar med Migrationsverket, som inte håller sig gömda. Konsekvensen kan bli att vi får personer som tvingas ut i hemlöshet, säger hon.
Migrationsverket hjälper ju till med hemresan, är det inte rimligt att man försöker skynda på processen för återvändande?
- Jo, tillsammans med andra åtgärder kan detta kanske leda till att fler verkställs. Men man kan samtidigt undra om det är en bra idé att skicka iväg de som samarbetar och inte håller sig gömda. Myndigheterna kommer ju inte att ha lättare att verkställa dem.
Från den 1 juni ändras lagen om mottagande av asylsökande, LMA, så att den som har fått avslag på sin asylansökan från Migrationsverket eller migrationsdomstolarna mister rätten till bistånd efter att beslutet vunnit laga kraft. I nuläget får dessa personer bo kvar på asylboendet fram till avresan eller till dess att Migrationsverket lämnat över ärendet till polisen när personerna inte bedöms samarbeta.
Lagen innehåller flera undantag: Den ska inte gälla för personer under 18 år eller för vuxna som bor med ett barn som är under 18 år. Lagen ska heller inte gälla om det är "uppenbart oskäligt" att kasta ut personen från boendet. Också de fall där det av olika skäl inte går att genomföra utvisningen ska undantas.
Lagändringen är ett resultat av migrationsåtstramningen som beslutades av regeringen och Alliansen i oktober. Den röstades igenom av riksdagen den 27 april. Vänsterpartiet var emot medan Sverigedemokraterna ansåg att lagändringen är "alltför ringa och dessutom behäftad med undantag".