Ann Linde under stenhårt tryck igen - It-läckan på Transportstyrelsen har mycket gemensamt med flyktingkrisen hösten 2015. Informationen kom till Rosenbad samtidigt - till Ann Linde som skulle sprida den vidare och leda regeringens krishantering.
Flyktingkrisen under hösten 2015 ansträngde enligt regeringen Sveriges resurser till den absoluta bristningsgränsen.
En analys belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Det som hänt under oktober är exceptionellt. Det har ingen regering ställts inför tidigare. Du får söka dig tillbaka till andra världskriget för att hitta någonting sådant". Så beskrev justitieminister Morgan Johansson situationen, när han i november 2015 förklarade att Sverige inte längre kunde garantera asylsökande tak över huvudet.
Omfattningen av It-skandalen på Transportstyrelsen blev allmänt känd först i somras, men den har redan tvingat två statsråd att avgå och om några veckor kan Peter Hultqvist få sparken. Om allianspartierna står fast vid att rikta en misstroendeförklaring också mot försvarsministern.
Flyktingkrisen och It-läckan är ju två vitt skilda processer, men de har överraskande mycket gemensamt. En uppenbar parallell är att båda frågorna skulle hanteras av Ann Linde. I dag är hon EU-minister men 2015 var Linde statssekreterare hos dåvarande inrikesministern Anders Ygeman - och ytterst ansvarig för regeringens krishantering.
Statssekreterarstolen som Ann Linde sitter på hösten 2015 är extraordinär. Till jobbet som inrikesministerns statssekreterare hör omfattande befogenheter, och ansvar för att leda hela regeringskansliets krishanteringsarbete.
En annan parallell mellan It-läckan och flyktingkrisen är att information om båda skeendena nådde Ann Linde ungefär samtidigt. Ann Linde har själv uppgett att hon sammankallade Gruppen för strategisk samordning (GSS) - i den ingår statssekreterare i berörda departement - för ett möte om flyktingkrisen den 9 september 2015.
Det mötet är alltså inledningen till den process som några månader senare ska få regeringen att strama åt flyktingpolitiken, och överge den traditionella svenska linjen. Med Morgan Johanssons ord har Ann Linde den här hösten alltså ansvar för det som "ingen regering ställts inför tidigare". Det finns ingen tjänsteman som befinner sig under lika hårt tryck hösten 2015 som Ann Linde.
Hon har också berättat att hon i september 2015 fick information från Säpo, som var "mycket oroliga" för att "vissa uppgifter ur körkortsregistret kunde hamna i orätta händer för att Transportstyrelsen skulle göra en outsourcing".
Ann Linde var alltså i september 2015 ansvarig för två frågor som - på mycket olika sätt - hör till de mest dramatiska som regeringen Löfven har haft att hantera. Ännu en parallell mellan de båda är den här: frågan om vad som hände med informationen när den nådde regeringskansliet blivit central.
En av regeringen beställd utvärdering av flyktingkrisen pekade i våras på att det redan sommaren 2015 fanns information i regeringskansliet om att den senaste prognosen underskattade flyktingströmmarna - men den informationen spreds inte vidare i tid.
"Det är inte orimligt att anta att beredskapen i Regeringskansliet och i andra myndigheter hade varit högre i början av hösten om kunskapen om att juliprognosen hade blivit inaktuell hade spritts", skriver utredningen.
På vanlig svenska: flyktingkrisen kunde ha hanterats bättre om berörda delar av regeringskansliet tidigare hade fått kunskap om att Migrationsverket nu räknade med fler asylsökande. "Det stämmer inte alls" har Ann Linde sagt om uppgifterna i utvärderingen.
När det handlar om Transportstyrelsen är det också frågan om informationsspridningen i regeringskansliet som tilldrar sig intresse. Varför förmedlas informationen så långsamt, varför är reaktionerna så lama, varför får statsministern veta så sent? Återigen var Ann Linde en av de första som nåddes av informationen, och ansvarig för krishanteringen.
Under hösten 2015 var trycket stenhårt mot Ann Linde. Nu låter det på oppositionen, som om det snart kan bli det igen.