Anställd på HVB hem i Lund smittad av TBC - Hanna är en kvinna i 20-årsåldern och anställd på ett av Lunds kommuns många HVB-hem för ensamkommande. Hon själv och en kollega på samma boende har fått besked om att de bär på latent TBC-smitta. Om fler i Lund är i samma situation vet hon inte.
Hanna hörde av sig när Sydsvenskan berättade att fyra anställda på boenden i Malmö bär på vilande TBC-smitta. Hon tycker att det är viktigt att människor vet att fler kan ha drabbats.
På HVB-hemmet där hon jobbar testades personalen cirka tre månader efter det att en hostande tonåring blivit inlagd på sjukhus och isolerad på grund av aktiv TBC-smitta.
Hanna älskar sitt jobb, men upplever att hon aldrig varnats för riskerna. Hon anser att infektionskliniken bör informera mer och att kommunala chefer ska vara öppnare med smittofaran.
Den konstaterade aktiva TBC-smittan på HVB-hemmet väckte mycket oro inom personalen, som förgäves försökte bli testade flera veckor innan sjukvården inledde smittspårning.
Det var en chock för Hanna att få beskedet att hon bär på latent (eller vilande) TBC.
- Jag blev väldigt rädd. Tuberkulos är ingen rolig sjukdom.
Sedan läste hon på och blev lite lugnare. - Många av pojkarna går på medicin och jag vet att de mår bra, säger hon om de ensamkommande hon arbetar med.
Latent TBC smittar inte, men kan gå över i aktiv TBC. Risken för det är inte så stor och Hanna har fått välja om hon vill ta medicin eller inte.
- Symtomen är inte jättetydliga. Man kan vara aktiv utan att inse det. Därför vill jag medicinera. Jag ville inte ta risken. Det är ju ett ansvar. Jag vill inte råka smitta nära och kära.
Nu har hon påbörjat den sex månader långa dagliga medicineringen med antibiotika. Den inleddes med ett leverprov. I början görs täta blodprovskontroller för att se så att inte levern skadas.
Medicinen måste tas vid samma tid varje dag och hon får inte äta två timmar före och en timme efter för att den ska få full effekt.
- Det påverkar min vardag. Jag kan bara hoppas att det inte påverkar min lever. Jag vet hur mycket stryk kroppen kan ta. Att äta starka mediciner är inte så kul.
Sedan beskedet har Hanna varit öppen på jobbet med att hon drabbats. Hon har fått sympatier från lättade kollegor som själva sluppit smittan. När hon berättat har hon också känt av andras oro inför vad som skulle kunna hända om hon började blöda eller hosta. Utanför jobbet vet få.
- Även om sjukdomen är latent finns det fördomar och en stor okunskap. Folk är rädda.
Hanna är besviken på att hon inte fått någon tydlig information om riskerna med sitt arbete.
- Cheferna ska informera. Jag förstår att de inte vill skylta med det, men man behöver ändå få veta riskerna med arbetet. Det skulle ha låtit lite annorlunda när de erbjudit jobbet om de sagt: TBC kan förekomma, vaccinering ges inte och om det händer får ni ingen ersättning.
- När det väl hänt får jag inte ens ett beklagande. Det är bara som om man lägger locket på.
Hanna har inte känt i kroppen att hon burit på smittan. Latent TBC ger inga sjukdomssymtom.
Hon tänker fortsätta att arbeta på HVB-hem framöver.
- Jag älskar mitt jobb. Det är helt fantastiskt. Killarna vill så mycket, integrera sig, lära sig svenska. De har sådan livsglädje. Trots allt de gått igenom har de helt vanliga tonårsproblem som tjejer och finnar. Det är en helt underbar målgrupp att jobba med.
Fotnot. Hanna är ett fingerat namn.
Bättre information om sjukdomar behövs för dem som arbetar med flyktingar. Men riskerna är inte stora och vaccination mot tuberkulos rekommenderas inte. Det säger Region Skånes smittskyddsläkare Håkan Miörner.
Han har inte fått någon information om att det är säkerställt att aktiv TBC-smitta i Lund lett till att personal på ett HVB-boende bär på vilande tuberkulos.
- Om man testat positivt är det inte liktydigt med att man har smittats i närtid. Latent tuberkulos är ingen anmälningspliktig sjukdom och inget som Smittskydd i sig bevakar. Om det förekommer misstanke om smittspridning är det något vi får information om, men inte alltid på individnivå.
Smittskydd arrangerar utbildningsseminarier och har lagt ut information på sin hemsida om bland annat tuberkulos, multiresistenta bakterier och hygien som riktar sig till personal på boenden.
Anser du att det behövs bättre information till anställda inom flyktingmottagandet?
- Ja, det finns ett stort behov av information för att veta hur man ska skydda sig. Men mycket handlar om att dämpa den oro som finns och bygger på bristande kunskap. Här finns ett utbildningsbehov.
Finns det något mer som kan förbättra läget?
- Vi skulle gärna vilja se en ökad anslutning till hälsoundersökningar från de asylsökande. Det minskar i sig riskerna för personalen i mottagningsverksamheten.
Håkan Miörner anser inte att personal behöver vaccineras mot TBC.
- Vi har inte bedömt att det är motiverat. Vi rekommenderar det inte.
Han vill tona ner hälsoriskerna:
- Det är ingen stor risk man utsätter sig för när man arbetar på boende för asylsökande. Endast människor med aktiv TBC smittar. Ofta krävs en längre exponering och en relativt nära kontakt.
Håkan Miörner anser att sannolikheten är liten att anställda med vilande TBC som har kontakt med vården utgör ett problem som smittspridare. Den som går igenom cirka ett halvårs medicinering med antibiotika blir fri från bakterien. Behandlingen ger däremot inget skydd mot att bli smittad en andra gång.