Åsa Romson måste bort frågan är bara när - Åsa Romson måste bort som språkrör.
Frågan är bara när.
Ju snabbare desto bättre - för Miljöpartiet.
Åsa Romson valdes till språkrör för Miljöpartiet de gröna för fem år sedan. Det betyder att hon i teorin kan sitta kvar i ytterligare fyra år. Längre än nio år i sträck får inget rör sitta.
Men Romsons tid i MP-toppen kan vara på väg mot sitt slut. De extremt låga förtroendesiffrorna för henne är en belastning för Miljöpartiet. Hon är vad statsvetarna kallar ett sänke för sitt parti.
Det bästa för Miljöpartiet vore sannolikt att göra sig av med Åsa Romson redan i år. Annars kommer diskussionen med stor sannolikhet blossa upp nästa år igen. Då utses de språkrör som ska leda Miljöpartiet i nästa valrörelse.
Det borde rimligen inte bli Åsa Romson. Eftersom opinionssiffrorna för Miljöpartiet bara ligger marginellt över den avgörande 4-procentsnivån för att komma in i riksdagen behöver de gröna verkligen inget sänke. LÄS OCKSÅ MP-distrikt: "Byt ut båda språkrören"
Miljöpartiet är i stort behov av ett flöte, en person som drar upp opinionssiffrorna. Inte av någon som drar ner dem ytterligare.
I senaste mätningen av förtroendet för riksdagens partiledare från Aftonbladet/Inizio var det i genomsnitt nio procent, sju procent av männen och elva procent av kvinnorna, som hade stort eller mycket stort förtroende för Åsa Romson.
Det placerade henne på en stabil sistaplats i förtroendeligan. Näst sist låg KD-ledaren Ebba Busch Thor. 22 procent hade i mars stort eller mycket stort förtroende för henne.
Om det har vänt åt något håll för Romson så är det dessutom i fel riktning. Ett år tidigare, i mars 2015, hade 14 procent stort eller mycket stort förtroende för henne. Uselt redan det, men sedan dess har det alltså blivit ännu sämre. LÄS OCKSÅ Schlyter uppges redo att ta över
Vad som rör sig i miljöpartisternas huvuden är svårt att veta. Men om de tänker att de ska göra ett bättre val 2018 än de gjorde för 18 månader sedan är det hög tid att lägga in en högre växel. Det kan kräva byten av ledande personer. Det innebär åtminstone en optisk förnyelse.
Men framför allt krävs sakpolitiska framgångar. Miljöpartiet måste kunna bevisa för väljarna att de gör skillnad. Hittills har de knappast gjort det.
Till framgångarna kan räknas räddningen av Ojnareskogen på Gotland. Och höjningen vid årsskiftet av bensinskatten med 55 öre litern plus moms.
Bakslagen är desto fler. För att inskränka dem till fyra; helomvändningen i flyktingpolitiken, byggandet av Förbifart Stockholm, Bromma flygplats fortlevnad i ytterligare 22 år och Vattenfalls försäljning av de tyska brunkolsgruvorna.
Vid midnatt natten till måndag sätter MP:s valberedningen för andra gången den här våren streck för nomineringar till språkrörsposterna. Val av dem äger rum på partikongressen i mitten av maj.
En bieffekt av krisen i Miljöpartiet är att statsminister Stefan Löfven (S) har bakbundits. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) fick sparken ur regeringen i måndags förra veckan. Löfvens stab lät förstå att ersättaren skulle vara på plats tämligen omgående.
Men Löfven kan inte göra en regeringsombildning den här veckan och sedan tvingas göra om alltihop om ytterligare ett par veckor. Därför har det inte blivit något nytt statsråd.
Löfven ser ut att tvingas invänta Miljöpartiets kongress som inleds den 13 maj innan regeringen blir fulltalig igen. LÄS OCKSÅ PLUS Sverige år 2028 -om MP styr