Barnläkare Ta betalt för barns besök på akuten

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Barnläkare Ta betalt för barns besök på akuten Senaste nytt om flyktingkrisen

Barnläkare Ta betalt för barns besök på akuten - Barn söker oftare vård via landets akutmottagningar. Detta trots att antalet barn i Sverige är oförändrat, och det inte finns något som talar för att svenska barn blir sjukare över tid. Detta leder till att väntetiderna växer, och resurser går till fel patienter, skriver barnläkaren Jonas F Ludvigsson.

Med start i början av 2016 har jag bedömt alla barn som jag träffat på akutmottagningen i Örebro och ställt mig frågan om de istället hade kunnat åka till vårdcentralen. Under den aktuella perioden (jan 2016-juli 2017) har jag sammanlagt bedömt 177 barn på akutmottagningen i Örebro. De vanligaste åkommorna bland barnen som sökte var luftvägssjukdomar, oklar feber, virusinfektion och maginfluensa. Men bland barnen som sökte fanns även de med allergi, förstoppning, och kramper samt sällsynta tillstånd som hjärtsjukdom och barnmisshandel.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Mer än hälften av alla barn jag träffat under 2016 och 2017 borde inte ha sökt på akutmottagningen (98 barn = 55 procent).

På 20 år har antalet barnbesök på akutmottagningen i Örebro ökat från cirka 5000 per år till cirka 9000. Samtidigt är antalet barn i befolkningen oförändrat.

När jag började som barnläkare 1998 hade vi en jourläkare på akutmottagningen. Detta var oftast en underläkare eller yngre specialist, samtidigt som en bakjour fanns på sjukhuset dagtid, och i hemmet övriga tider på dygnet för att svara på frågor. Vår bemanning räckte till. På helgerna skötte man som jour både ronden på storbarnsavdelningen och arbetet på akutmottagningen samtidigt. Bakjouren behövde nära nog aldrig åka in, om inte något barn blev extremt sjukt.

Idag har situationen förändrats radikalt. Sedan 2005 har antalet besök på barnakuten skjutit i höjden, samtidigt som antalet barn inte blivit fler. Det ökade antalet besök beror inte på ensamkommande flyktingbarn, utan det förändrade sökmönstret har troligen andra orsaker. Idag tvingas vi ofta ha tre läkare på akuten dagtid, 1-2 på kvällarna och som bakjour måste man regelbundet åka in för att ta hand om de långa köerna som skapas på akutmottagningen.

Men barnsjukvården har inte oändliga resurser! Med fler barnläkare sysselsatta på akutmottagningen tvingas vi till sämre bemanning på avdelningarna där de riktigt sjuka barnen vårdas. Priset vi betalar stavas glesare mottagningar och längre köer för nybesök. Barn med svåra kroniska sjukdomar såsom diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom och cystisk fibros får vänta längre på sina återbesök. Indirekt får vi en sämre bemanning på våra avdelningar.

Vi måste börja prioritera - och jag vill prioritera de sjukaste barnen och de med kroniska sjukdomar!

1. Avgiftsbelägg besök vid akutmottagningen.

Den fria barnsjukvården leder till en överkonsumtion av akutsjukvård. Flera av de barn jag träffade på akutmottagningen hade kunnat omhändertas av en distriktsläkare, men andra hade också kunnat avvakta i hemmet utan läkarbedömning. Bland barn som hade kunnat avstå från läkarkontakt fanns många barn över 1-2 års ålder med kortvarig feber eller luftvägsinfektion utan tecken till allvarlig sjukdom. Genom att införa en avgift på akutmottagningen, men samtidigt behålla en gratis primärvård för barn, kan vi dirigera om lätt sjuka barn från akuten till primärvården. Även barn som kommer på remiss från distriktsläkare till akutmottagningen bör ha gratis vård.

Det finns dock barn som även vid lättare infektioner bör träffa barnläkare. Det gäller framförallt barn som har en underliggande kronisk sjukdom eller handikapp. För att de inte ska komma i kläm behöver vi ett högkostnadsskydd. Men kroniskt sjuka barn skulle på sikt gynnas av avgiftsbelagda besök eftersom de snabbare skulle få den hjälp de behöver - av barnläkare.

2. Förstärk primärvården.

Många vårdcentraler är underbemannade. Vi har duktiga distriktsläkare i Sverige. Vi har distriktsläkare som är utbildade att ta hand om barn. En anledning till att föräldrar söker på akuten med sina barn kan dock vara svårigheten att med kort varsel få tid hos distriktsläkare. Primärvårdens bemanning måste därför förbättras för att möta det behov som finns.

Min granskning under närmare två år visar att mer än hälften av alla barn som idag söker på akutmottagningen hade kunnat tas om hand av primärvården. Det hade skapat bättre kontinuitet, för patienten (vars familj oftast är listad vid en vårdcentral), men också avlastat svenska barnakutmottagningen. Det ökade patientflödet på barnakutmottagning gör idag att de barn som behöver barnläkarna mest, kroniskt sjuka barn och svårt sjuka barn på avdelningarna, missgynnas.

Sverige har en stolt tradition av låg barnadödlighet och att sätta barn i centrum. Men låt oss sätta de svagaste och sjukaste barnen främst. Inför avgifter för barn på akutmottagningen och förstärk primärvården för att låta barnläkare verka där de verkligen behövs. Hos de sjukaste barnen.

barnläkare, Örebro Universitetssjukhus

professor, Karolinska Institutet

Källa - 2017-12-06 21:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Fabian fjälling
  3. Ibrahim Nasrulleyev
  4. Nya lagar 2017
  5. Matilda Brinck-Larsen, tränare för Sandarnas BK,
  6. Förbjud religiösa friskolan
  7. Peter springare
  8. Leif ivan karlsson morfar
  9. Matleveranser hem loc:SE
  10. Migrationsverket internrevision

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+