Begravningsföretagen är på plats före polisen

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Begravningsföretagen är på plats före polisen Senaste nytt om flyktingkrisen

Begravningsföretagen är på plats före polisen - Freden blev värre än kriget. Innan liket ens hunnit kallna är begravningsförrättare på plats. I Latinamerika och i El Salvador, med näst högst mordstatistik i hela världen, har döden blivit business. Nu ska en ung, nyvald president försöka vända den blodiga utvecklingen.

 

SAN SALVADOR Hennes man sköts till döds av en person som snabbt kastade sig på en väntande motorcykel och flydde in i slummen Amatepecs labyrintiska gator. Det är en timme sedan. Liket ligger på marken under ett vitt skynke. Offrets fru är i chock. Ändå står det sju begravningssäljare runt om henne och knuffas om platsen. I El Salvador omsätter döden allt mer pengar. Och begravningsföretagen hinner ofta fram före polisen - även de har sina informationskällor. En av dem har lastat sin pickup med en rostig tennkista och tagit med den till platsen.

På frågan om det inte är lite opassande svarar Ismael Coreas:

- Kanske.

Han kommer från begravningsbyrån Funeraria Casa Blanca. Han ser sliten ut och mumlar tyst:

- Om inte jag gör det så är det ändå någon annan som gör det.

Det finns en anledning till cynismen. Det senaste året begicks 3 340 mord i det lilla mellanamerikanska landet med bara 6,3 miljoner invånare. Venezuela är det enda landet utan krig med en högre mordstatistik. I huvudstaden Caracas finns även stora problem med gravplundringar under de senaste åren - på landets kyrkogårdar grävs gravar upp och rånarna stjäl smycken ur kistorna.

Samtidigt är våldet i El Salvador en paradox. 1992 slutade 12 års inbördeskrig, med minst 75 000 döda. På ytan var fredsavtalet en stor framgång. Det höll, och fredsmäklarna vann Nobels fredspris. Gerillan blev politiker, sedan dess har det hållits fria val och nya säkerhetsstyrkor blev undervisade i mänskliga rättigheter. Men ett problem var olöst - mordstatistiken föll inte efter kriget.

Antropologen och författaren Ellen Moodie beskriver i sin bok att freden på flera sätt blev värre än kriget. "Mer än tre årtionden med demokrati och tillväxt hör jag folk säga samma sak, även om det sker något färre mord i dag än under inbördeskriget", skriver hon.

Vad gick fel? Hur blev våldet en ond skepnad som man inte kan skaka av sig, samtidigt som det är en av landets viktigaste industrier?

Svaret kan vara en nyckel till att förstå Latinamerika, som är den överlägset våldsammaste världsdelen, trots att 1900-talets ideologiska krig är förbi.

Trots att regionen har blivit mer jämställd, med fler jobb och tillväxt så har alla länder i området blivit mer våldsamma.

På väg tillbaka från brottsplatsen kör min chaufför av på fel väg. Plötsligt är vi i gängens värld. Här traskar frigående höns omkring bland skjul byggda av fördrivna personer och arbetare från området som ofta jobbar i områdets mjöl-, metall-, och plastfabriker. Vi vänder tillbaka och passerar ett nedlagt tågspår medan vi betraktas av några postes, som gängens vakter kallas. För unga killar i områden som styrs av gängen är det ofta den minst dåliga karriärvägen att välja.

Salvadoranska gäng som Mara Salvatrucha och M18 är beryktade för sina ohyggliga ansiktstatueringar. Det är dock inte lika utbrett som förr, det gjorde polisens arbete för enkelt, men de är fortfarande lätta att känna igen via gångstilen, språket och klädstilen. Kvinnorna i gängen kallas för hyenor; de har hårda ansikten och utstrålar liksom sina män ett råbarkat lugn.

Den nyvalde presidenten Nayib Bukele har lovat att ta tillbaka makten från gängen. Det lovade hans föregångare också. Men den här gången blir det annorlunda, försäkrar den 37-åriga affärsmannen, vars far är född i Betlehem, och som fick 53 procent av rösterna den 3 februari. Han är den förste presidenten som inte är vald av något av de två partier som grundades av inbördeskrigets fraser, underströk han själv på valnatten.

Först styrde högerpartiet Arena i 20 år. Grundaren Roberto D’Aubuisson låg under konflikten i täten för en dödspatrull som med stöttning från USA och mäktiga företagsmoguler stod för de flesta av krigens offer. De senaste tio åren har det socialistiska partiet FLMN, grundat av gerillakrigare, haft makten. Det var för socialisterna som Bukele blev borgmästare i huvudstaden 2015, innan han lämnade partiet 2017.

Våldet i dag har allt mindre att göra med ärren efter inbördeskriget. Nu handlar det mer om att kriminella entreprenörer ofta finansierar valkampanjer i utbyte mot straffrihet.

FMLN:s förste president Mauricio Funes är anklagad och efterlyst för korruption och penningtvätt. Han gömmer sig i Nicaragua, där han har fått asyl av den autokratiska vänsterpresidenten Daniel Ortega, som även han en gång i tiden var en spartansk socialist - tills dess att han fick tillgång till statens rikedom.

Funes använde stora offentliga belopp bland annat på sin älskarinna Ada Mitchell Guzmán. Hon fick till exempel en bröstförstoring, bekostad av skattebetalarna, på Diamond Clinic i Beverly Hills. “En offentlig anläggning", ska åklagaren syrligt ha kallat hennes bröst, som ska ha kostat mer än en halv miljon dollar.

Även Funes efterträdare Salvador Sánchez Cerén, anklagas för korruption. Liksom de tre samtliga Arena-presidenterna från 1994-2006. De förde alla över miljontals dollar till sina egna konton, vilket landets ledande tidning El Faro har dokumenterat. Politikerna upprepar sig om och om igen i att ha relationer med kriminella.

- En bra president kan göra en stor skillnad i El Salvador - vi har bara aldrig haft en, menar nättidningens chefredaktör José Luis Sanz.

Hans redaktion ligger av säkerhetsskäl i en vanlig villa på en lugn gata. Landets korruption är mindre raffinerad än Guatemalas, och gängen är inte alls lika globala och mäktiga som i Mexiko, säger Sanz:

- Men Bukele har ingen detaljerad plan för hur man separerar den lagliga och olagliga ekonomin från varandra, så han kommer säkert också att misslyckas.

Översättning: Kristin Westesson

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-04-08 20:35

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Angela merkels efterträdare
  8. Bilda regering efter valet
  9. Flyktingkaravanen
  10. Fabian fjälling

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+