Belöna demokrati erkänn Somaliland nu

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Belöna demokrati erkänn Somaliland nu - Lars Adaktusson och Mikael Torstensson, om att Sverige bör erkänna Somaliland som självständig stat.

Kan jihadismen besegras? Somaliland är ett lysande exempel på hur fred och demokratisk utveckling kan övervinna våldet. Allt sunt förnuft kräver att Sverige går före och erkänner landet.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Världen är fullt upptagen med att diskutera flyktingströmmar orsakade av terror, förtryck och jihadism. Men flyktingarna är bara symtomen. Orsaken är brist på demokrati, mänskliga rättigheter och frihet.

I ett av världens mest utsatta områden - präglat av diktatur, krig och terrorism - utgör republiken Somaliland på Afrikas horn ett lysande undantag. Landet har utvecklats till regionens enda fungerande demokrati. Landet uppfyller alla kriterier för ett erkännande, som det självständiga land det redan är.

Somalilands gränser fastställdes redan i slutet av 1800-talet som protektoratet Brittiska Somaliland. Detta skedde i internationella avtal mellan kolonialmakterna Storbritannien, Italien och Frankrike samt lokala stormakten Etiopien. Gränserna erkändes av 35 nationer vid Somalilands självständighet från Storbritannien den 20 juni 1960. Det fria Somaliland valde sedan på juridiskt osäkra grunder att ingå i en union med Somalia som strax efter Somaliland fått sin självständighet, från Italien.

Det var en katastrofal union där somaliländarna diskriminerades. Inbördeskrig utbröt i unionen. Somalias diktator Siad Barre försökte utrota Somalilands största klan och bombade städer till grus. Hundratusentals flydde. Men Somaliland stakade redan då ut sin framtid, genom att välja förlåtelsens väg.

På egen hand avväpnades milisen och man samlade landets klaner till fred- och försoningskonferenser. Man förlät klaner som stridit på Siad Barres sida. Man hjälpte till och med fiendens soldater, skyddade dem och såg till att de kunde återvända till Somalia under ordnade och säkra former. Somaliland valde efter en folkomröstning att ånyo utropa självständighet inom de gränser som fastställts på 1800-talet. Man införde demokrati efter brittiskt snitt med tvåkammarsystem. Den 18 maj 1991 utropades Republiken Somaliland och en anmärkningsvärd resa startade: genom snart 28 år av obruten fred och utveckling mot en allt djupare demokrati.

Somaliland omges av diktaturer, terrorister och pirater. Men mitt i mörkret har man grundat 1 237 grundskolor och över 30 universitet. Över en miljon flyktingar har återvandrat trots att landet är ett av världens fattigaste. Landet har anammat FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och utvecklat jämställdhet, med både kvinnliga ministrar och kvinnliga borgmästare ‑ till och med en kvinnlig polisstyrka. Presidentvalen har övervakats av internationella valobservatörer och prisats för sitt demokratiska genomförande. Valen har följts av fredliga maktskiften och kontinuerlig demokratisk utveckling.

Denna utveckling har världens demokratier tragiskt nog helt negligerat.

De senaste 28 åren har Somaliland befunnit sig i ett vakuum där man i praktiken har full självständighet med egen regering, valuta, polismakt, försvar och alla andra saker som hör till en fullt fungerande stat. Dessutom har flera länder diplomatiska förbindelser och avtal med regeringen i Hargeisa ­‑ ett de facto erkännande.

Somaliland har den utveckling som väst vill se i Mellanöstern och som man försöker bomba sig till i land efter land med katastrofala resultat. Trots detta får Somaliland inget internationellt erkännande.

Freedom House rankar Somaliland som det mest demokratiska på hela Afrikas horn och Arabiska halvön. Landet bekämpar på egen hand allt från pirater till terrorgrupper som al Shabab, IS och al Qaida. Det tar emot flyktingar från Jemen och andra grannländer och skapar stadga i ett av världens mest instabila områden.

Somaliländarna har ensamma fått bygga upp det krigsödelagda landet. Infrastrukturen är eftersatt då man saknar möjlighet att ta lån då man inte existerar som land enligt omvärlden. Somaliland lägger merparten av landets lilla statsbudget på säkerhet och försvar.

Somaliland uppfyller Montevideokonventionens krav för att en entitet ska kunna bli erkänd som en stat. Somaliland har både en permanent befolkning, ett definierat territorium, en regering och kapacitet att ingå relationer med andra stater. Professor Pål Wrange vid Stockholms universitet och en lång rad internationella kollegor menar att det inte finns några folkrättsliga hinder för att erkänna Somaliland.

Det borde vara en självklarhet att detta mirakel på Afrikas horn erkänns av den svenska regeringen. Sverige bör ge Somaliland ett fullt erkännande kopplat till villkor mot fortsatt demokratisk utveckling, frihet och mänskliga rättigheter.

LARS ADAKTUSSON (KD) är utrikespolitisk talesperson.

MIKAEL TORSTENSSON är Somalilands särskilda sändebud till EU.

Tf

Källa - 2019-03-11 08:21

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+