Besked snart om gränskontroller - Danmark vill fortsätta med gränskontroller även efter november och försöker få Sverige, Tyskland och Österrike med sig. Nu träffas de i anslutning till torsdagens möte för EU:s inrikes- och justitieministrar i Luxemburg.
De svenska gränskontrollerna, egentligen kallade inre gränskontroller, infördes i november förra året för att få ner antalet asylsökande till Sverige och för att få bättre koll på vilka som kom. De beskrevs också vara nödvändiga eftersom den allmänna ordningen och den inre säkerheten var hotad av den stora inströmningen av asylsökande.
Kontrollerna har förlängts flera gånger, senast för ett halvår med slutdatum den 11 november.
EU-kommissionen måste godkänna kontrollerna eftersom de innebär ett avsteg från principen om fri rörlighet inom EU och har hittills gjort det.
Men de ska motiveras, det är inget man får göra utan att ha goda grunder för det, framhåller EU-kommissionären Dimitris Avramoupoulos inför en eventuell begäran att få ha kontrollerna kvar, från de länder som har dem nu.
Svenskt besked om eventuell förlängning kommer snart, lovar inrikesminister Anders Ygeman (S) på väg in till dagens möte i Luxemburg.
- Vi måste snart ge besked, men vi har gått ut till våra myndigheter och bett dem utvärdera id-kontrollerna och vi vill själv utvärdera effekterna av gränskontrollerna. Sedan ska vi i lugn och ro besluta oss för om vi ska gå vidare eller inte, säger Ygeman till TT, Ekot och danska journalister på plats i Luxemburg.
Någon akut brådska känner han dock inte:
- De tidigare ställningstagandena har vi tagit bara dagar innan. Och så är ju egentligen reglerna utformade: att man ska se hur läget är där och då. Så alltför tidigt innan är det väldigt svårt att ta ställning, för då kan ju förhållandena ha ändrats när man väl fattar beslutet.
Ygeman tror inte att det kommer att bli något besvär att få EU-kommissionen att gå med på en eventuell förlängning av gränskontrollerna.
- Det kan vi naturligtvis aldrig vara säkra på i förhand, men jag föreställer mig att om länderna som i dag har gränskontroller vill fortsätta ha det så kommer kommissionen inte att ha någon annan uppfattning, säger inrikesministern, som samtidigt påpekar att kontrollerna även inneburit problem.
- Vi har ju hittills sett positiva effekter av gränskontroll och ID-kontroller. Men vi har också sett negativa effekter i Öresund, där det blivit svårare för pendlare. Och jag tror att både Sverige och Danmark måste kunna lösa de problemen för att vi ska kunna gå vidare och ha kontroller längre, säger Ygeman i Luxemburg.
Det interna gränskontrollsmötet i Luxemburg har initierats av Danmarks integrationsminister Inger Støjberg, från det liberala regeringspartiet Venstre. Hon hoppas att länderna med gränskontroller ska kunna tala ihop sig under dagens möte.
- Vi sätter inte något tryck på varandra, men jag förväntar mig att vi kommer att enas om en gemensam linje, säger Støjberg på väg in till mötet.
- Det är viktigt att vi behåller gränskontrollerna. Det är viktigt eftersom det inte råder någon full kontroll över EU:s yttre gränser ännu och det är också på grund av det terrorhot som vi kan se.
Även icke-EU-landet Norge deltar i Luxemburg i dag, eftersom landet ingår i Schengen-samarbetet. Och även från norsk sida är man tydlig med att en förlängning av gränskontrollerna är önskvärd - även om något beslut ännu inte tagits.
- Vi anser att situationen är sådan att det fortfarande finns risk för stora förflyttningar inom Schengen-området. Det som är viktigt är att se till att vi inte har något hål i gränsen. De måste vara tätt mellan Danmark, Tyskland och Norge, säger norske justitieministern Anders Anundsen från Fremskrittspartiet till nyhetsbyrån NTB inför mötet i Luxemburg.
Det är inte bara gränskontrollerna, som sker på svensk mark, som regeringen måste förnya eller slopa. De id-kontroller som sker av resande mot Sverige redan i Danmark, och som infördes i januari i år, löper ut den 4 november. Det är framför allt de, mer än gränskontrollerna, som anses ha bidragit till att många färre nu söker asyl i Sverige än tidigare.
- Jag föreställer mig att det är samma bedömning som Sverige har att göra om dem som för gränskontrollerna: hur ser hotet mot ordning och säkerhet ut, har EU kontroll över sin yttre gräns har man fått omfördelning till stånd? Än så länge ser vi väldigt lite omfördelning och gemensamt ansvar, sade Anders Ygeman i går.