Betala skulden till kommunerna nu - 26 september 2016 Välfärden
Den viktigaste posten i veckans budgetproposition är de tio välfärdsmiljarderna till kommunerna. På den punkten tvekade inte Magdalena Andersson en sekund.
Det Andersson inte sa är att staten redan i dag är skyldig Sveriges kommuner en summa som är dubbelt så hög.
Det handlar om ersättningen för kommunernas kostnader i samband med flyktingmottagandet. Halva summan, tio miljarder, har Migrationsverket redan fått räkningar på. Den andra halvan är utgifter som kommunerna haft, men ännu inte redovisat.
Det är inga småsummor vi pratar om. Malmö väntar på 730 miljoner kronor. Ändå värre är det kanske i lilla Strömsund som staten är skyldig 57 miljoner, eller i Filipstad som har en fordran på 40 miljoner.
Kommuner har tvingats låna pengar för att betala ut lönerna.
Egentligen ska kommunerna som mest behöva vänta i tre månader på sina pengar. Nu tar det ibland tre gånger så lång tid, och i väntan på betalning tvingas kommunerna agera ofrivillig bank åt staten.
Det är inte pengar som fattas. Knappast viljan heller. Migrationsverket kommer snart att nästan ha fyrdubblat antalet handläggare som arbetar med kommunernas ersättning.
Men det har tagit tid, och reglerna är så krångliga att hela arbetet blir tungrott.
Bara för att få sin ersättning skickade kommunerna enligt Dagens Industri förra året 50 000 blanketter av 19 olika sorter till Migrationsverket.
Sveriges Kommuner och Landsting har föreslagit ett system där pengarna betalas ut på preliminära beräkningar. Eventuella fel på marginalen får justeras i efterhand.
Det borde faktiskt inte vara så svårt att ordna.
Nu görs systemet om när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Det ska bli enklare, snabbare och mer flexibelt. Samtidigt kommer ersättningen att sänkas. Häromveckan tvingades regeringen skjuta fram förändringen till halvårsskiftet för att ge kommunerna möjlighet att anpassa sig.
Magdalena Andersson har rätt när hon pekar ut de tio välfärdsmiljarderna som budgetens viktigaste post. Kommunerna behöver ha resurser för att klara samhällets viktigaste uppgifter - skola, vård och omsorg.
Då duger det inte att samtidigt ha en ordning där kommuner tvingas låna därför att staten inte betalar sina räkningar i tid.