Biblioteken måste komma ikapp digitalt

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Biblioteken måste komma ikapp digitalt Senaste nytt om flyktingkrisen

Biblioteken måste komma ikapp digitalt - Demokratins skattkammare, så kallas biblioteken i det nya förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Utredningen har pågått i 3,5 år och fjorton underlagsrapporter har publicerats. När själva strategin nu presenteras handlar det enligt Erik Fichtelius, nationell samordnare för biblioteksstrategin, om "ganska självklara saker till en ganska låg kostnad".

- Biblioteken fyller en otroligt viktig funktion för att medborgarna ska vara bildade och kunniga, och därmed kunna fungera i demokratin. Men man behöver göra vissa praktiska saker för att det ska fungera bättre, säger han.

Sex nya strategiska reformer föreslås, med en sammanlagd kostnad på 250 miljoner. Det är ungefär 2,5 procent av vad biblioteken kostar i dag. I stora drag menar man att vi måste digitalisera kunskapsarvet, bättre tillgodose minoriteterna och samernas rätt till litteratur, ge alla barn tillgång till skolbibliotek, ge nationalbiblioteket ett tydligt uppdrag, utbilda fler bibliotekarier och utöka utbudet på de stora invandrarspråken.

- Jag är tagen av att Sverige ligger så mycket efter digitalt jämfört med andra länder. Vi har knappt börjat med att digitalisera vårt kunskapsarv, säger Erik Fichtelius, som berättar att det redan är gjort i länder som Norge, Holland, Frankrike och USA.

Danmark kom med en ny biblioteksstrategi redan 2010 där man föreslog ett nytt nationellt, digitalt bibliotek. Sverige kan komma ikapp på runt tio år, tror Erik Fichtelius.

- Det är en fantastisk skatt vi har, men den är inte modernt tillgänglig för invånarna i dag. Om du vill ha reda på något googlar du, men du kommer inte åt det som finns på biblioteken, säger han.

- Nu är det dags, kom i kapp!

Mer än hälften av barnen har inte heller tillgång till skolbibliotek. Detta trots att det står i skollagen att de ska ha det.

- Vi har flera forskningsrapporter som visar att om ungarna får rätt utrustade bibliotek med fungerande medier och utbildade skolbibliotekarier som jobbar ihop med lärarna och rektorerna då lär sig ungarna mer i skolan och får bättre betyg. Det vet vi, säger Erik Fichtelius.

Staten kan inte styra kommunerna. Däremot kan den bidra med medieförsörjning och kompetensutveckling och peka på behoven.

Trots bristerna tycker Erik Fichtelius också att mycket med biblioteken fungerar bra. Bland annat har de varit en resurs för många flyktingar.

- Det finns en otrolig kraft i biblioteken. De är "samhällets öppna rum".

Det vet man i länder som Finland, Norge och Danmark där nya, påkostade bibliotek byggs.

-  Men i Sverige har vi inte ens kunnat bestämma oss för att renovera Asplundbiblioteket (Stockholms stadsbibliotek), som är över 100 är gammalt. Så det finns en del att göra.

Källa - 2019-03-07 09:04

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Kuratorn mobulbostäder MKB
  5. Angela merkels efterträdare
  6. Bilda regering efter valet
  7. Flyktingkaravanen
  8. Fabian fjälling
  9. Ibrahim Nasrulleyev
  10. Nya lagar 2017

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+