Bildt Jag är stolt över Sveriges insats på Balkan

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Bildt Jag är stolt över Sveriges insats på Balkan Senaste nytt om flyktingkrisen

Bildt Jag är stolt över Sveriges insats på Balkan - Att försöka att bygga broar mitt i en konflikt är att utsätta sig för kritik. Den erfarenheten delar jag med alla andra i liknande positioner. Men Balázs Göranssons kritik är väl ensidig, skriver Carl Bildt i en replik om sin roll som fredsmäklare på Balkan.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att Markus Balázs Göransson har sin speciella syn på krigen på Balkan och min roll är knappast någon nyhet. Han återkommer då och då med precis det som han nu har upprepat här. Några påpekanden kan detta till trots vara på sin plats. Och en diskussion om dessa dramatiska år och de lärdomar som kan dras tror jag i största allmänhet är nyttig.

Balázs Göranssons huvudkritik av mig handlar som vanligt om vapenembargot mot Bosnien, och hans tes förefaller att vara att om bara de bosnienmuslimska styrkorna skulle ha fått tillräckligt med vapen skulle allt på ett eller annat sätt ha löst sig till det bättre.

Oavsett om detta är sant eller inte är dock min och Sveriges roll i just denna del av dramat närmast obefintlig. Vapenembargot, som för övrigt omfattade inte bara Bosnien utan alla delar av före detta Jugoslavien, beslutades enhälligt av FN:s säkerhetsråd till och med innan jag hade blivit statsminister i Sverige.

Däremot är det korrekt att Sverige under min tid som statsminister inte ifrågasatte vare sig de beslut som fattats av FN:s säkerhetsråd eller de insatser som gjordes av olika FN- och EU-sändebud för att försöka att få till stånd politiska lösningar och fred. Det hade - milt sagt - varit uppseendeväckande om vi gjort det.

Våra mer påtagliga insatser under detta skede var två.

För det första tog vi emot ett förhållandevis stort antal flyktingar från konflikten och i första hand från Bosnien. Det var vare sig okontroversiellt eller okomplicerat i den tidens politiska klimat, men enligt min mening alldeles rätt och riktigt.

För det andra ställde vi upp med det största och mest kraftfulla bidraget till FN:s militära operationer som vi gjort sedan Kongo 1962 när vi sände en mekaniserad bataljon till Bosnien för att skydda och underlätta det humanitära arbetet i enlighet med mandatet från FN:s säkerhetsråd. Det handlade om att rädda och hjälpa människor.

I bägge fallen är det insatser som jag faktiskt känner en viss stolthet över.

Från tidig sommar 1995 blev jag så EU:s sändebud till konflikterna i området, och tillsammans med främst USA:s Richard Holbrooke blev det en dramatisk tid av såväl folkmord och massiv etnisk resning som av omfattande diplomatiska och militära insatser som till slut resulterade i fredsavtalet i Dayton i november det året. Om detta har det vid det här laget skrivits tjogtals av böcker, där min "Uppdrag Fred" också i engelsk version ofta åberopas.

Att säga att vi lyckades med allt vore knappast sant, men i motsats till tidigare insatser lyckades vi faktiskt få ett slut på kriget och inleda det mödosamma arbetet för att bygga fred och försoning. Freden kom förvisso inte på sekunden efter det att jag tillträtt, och i många avseenden var det hemska månader som följde. Men till slut blev den möjlig.

Folkmordet i Srebrenica, som också jag skrivit utförligt om, var en del av detta. Och den internationella tribunalen ICTY har vid det här laget nått långt med att klarlägga vad som faktiskt hände, inklusive att försöka klarlägga hur många som dödades där. Att jag försökte att varna, och att därefter hjälpa, är en tydlig del av den historien. Att ett mer robust försvar av enklaven på marken hade varit en fördel är dock en åsikt som jag inte skäms för.

Krigen på Balkan var hemska, och fördes med alla till buds stående medel, också propaganda och svartmålningar. Också jag fick under åren min beskärda del av detta från alla sidor, och med tiden lärde man sig att skaka av sig de mest bisarra av anklagelserna. Ömsom var jag muslimsk agent, ömsom serbisk sympatisör, ömsom fiende till kroaterna. Att försöka att bygga broar mitt i en konflikt är att utsätta sig för beskjutning. Den erfarenheten delar jag med alla andra i liknande positioner.

I Sarajevo för några år sedan när jag just hade kommit ut från presidentbyggnaden efter ett möte med den dåvarande ordföranden i presidentrådet Bakir Izetbegovic blev jag till exempel påhoppad av en fransk journalist som hade stängts av från den internationella tribunalen för sitt ensidiga agerande. Efter en bättre lunch hade hon åtskilligt att säga. Sådant händer.

Men när jag denna sommar vid några tillfällen haft möjlighet att besöka olika delar av Bosnien har jag inte sällan stoppats på gatan av personer som velat tacka mig och Sverige för insatser vi gjort. De har kunnat bygga upp sina liv igen, och sakta byggs landet upp och samman igen. Att det går långsammare än vad många hade hoppats är dock ett ledsamt faktum. Åtskilliga besvärliga politiska utmaningar kvarstår.

Det är förvisso inte fel att diskutera de lärdomar som Europa och världen kan dra av det decennium av krig på Balkan som nu för många framstår som allt mer avlägset. Jag har försökt att ge mina bidrag till den debatten, och fortsätter gärna med det. Men att kriget och dess hemskheter var mitt fel är nog en väl ensidig ståndpunkt.

1979-2001: riksdagsledamot

1986-1999: partiledare för M

1991-1994: statsminister

2006-2014: utrikesminister

I juni 1995 utsågs Carl Bildt till EU:s medlare i jugoslaviska krigen. Efter fredsavtalets formella undertecknande den 14 ­december 1995 utsågs Bildt till den förste innehavaren av posten som hög representant i Bosnien för att leda det politiska och civila genomförandet av fredsavtalet.

Källa - 2019-08-24 18:37

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+