Björklund Svenska företag tjänar pengar på ny EU skatt - En koldioxidskatt i EU vore bra för klimatet, men också för den svenska industrins konkurrenskraft mot andra EU-länder. Det säger Liberalernas Jan Björklund, som inte vill kompensera länder med stora utsläpp för den nya skattebördan.
Inför EU-valet intervjuar SvD partiledarna om deras syn på hur EU:s stora utmaningar ska hanteras i framtiden: klimatet, migrationen och splittringen i unionen. I april frågades partiernas toppkandidater till EU-parlamentet ut i serien #svarapåfrågan.
2K, lyder Liberalernas formel för att hantera klimatfrågan i EU: kärnkraft och koldioxidskatt.
- Att pressa klimatutsläppen är ju målet, och det ena vi kan göra är att behålla och utveckla kärnkraften, säger Jan Björklund.
Konkret vill Liberalerna öka anslagen till EU:s forskning om den fjärde generationens kärnkraft. Partiet vill visserligen inte att EU ska bestämma om enskilda EU-länder ska ha kärnkraft eller inte, men i valmanifestet står det så här: "Europa ska behålla och utveckla kärnkraften, och i stället avveckla olja och kol och undvika beroende av rysk gas. "
Koldioxidskatten, det andra K:et i Liberalerna klimatpolitik för EU, ska bidra till att den omställningen verkligen genomförs.
- Beskattningsbördan gör det mindre lönsamt att använda kolkraft och gas. Alternativet till kärnkraft är ju kol och gas - de säger att det är sol och vind, men i verkligheten är det kol och gas, säger Björklund.
Ni har drivit kravet på en koldioxidskatt i EU i snart ett kvartssekel, och ingenting har hänt. Varför ska väljarna tro att det kommer att hända nu?
- Därför att flera av de stora länderna är positiva till detta. Franska presidenten har sagt ja, och även tyskarna för nu en diskussion om detta.
Men Tyskland har inte sagt ja.
- Nej, men det förs en diskussion och det är första steget. Och EU-kommissionen säger ja, säger Jan Björklund.
När SvD kontrollerar den sista uppgiften, så förnekar EU-kommissionen att man har tagit ställning för en koldioxidskatt.
Björklunds medarbetare uppger efteråt att han i intervjun syftade på att kommissionen har föreslagit att EU-länderna ska kunna fatta beslut om gemensamma energiskatter med kvalificerad majoritet, i stället för med enhällighet. Vilket också Liberalerna vill.
Men Jan Björklund medger att det krävs enhällighet för att genomdriva en sådan förändring av beslutsreglerna - alla länder har veto.
Tror du verkligen att det är möjligt att alla medlemsländer säger ja till en koldioxidskatt under nästa mandatperiod?
- Ja, det tror jag. Det är inte så att alla gillar det, men som vanligt finns det många förhandlingsfrågor på bordet, och då får man ge och ta, säger Jan Björklund.
Ska länder med stora utsläpp kompenseras?
- Vi har inga sådana förslag. Alla länder ska ställa om, några gör det inte. Men de som har låtit bli att följa Parisavtalet ska väl inte belönas?
Sverige har redan världens högsta koldioxidskatt, medan många EU-länder inte har någon motsvarighet. Och Liberalernas ledare lyfter fram ett argument för den svenska opinionen:
- Jag vill betona att för svensk del skulle en koldioxidskatt vara positivt på två sätt. För det första skulle klimatutsläppen minska. För det andra är det naturligtvis - relativt sett - positivt för Sverige ur konkurrenssynpunkt att andra länder också får den här skatten.
Migrationen är annan central fråga för EU, där unionens länder hittills har haft stora svårigheter att komma överens om gemensamma regler.
En av de hårdaste låsningarna har uppstått kring förslaget att införa en fördelningsmekanism mellan EU-länderna, så att de asylsökande fördelas mer jämnt i samband med flyktingkriser som den 2015.
Men det finns ett mycket starkt motstånd mot detta, framför allt från de så kallade Visegradländerna med Polen och Ungern i spetsen.
- Målet måste vara att hitta en lösning där alla är med, säger Jan Björklund.
Det här blir då en upprepning av frågeställningen om koldioxidskatten: är det möjligt att alla EU-länder kan komma överens om detta?
- Ja. Inte exakt just nu, men det kommer att bli möjligt. Min erfarenhet är att förr eller senare hittar man kompromisslösningar, som gör att man når fram. Det är alldeles för tidigt att kasta in handduken om detta.
Om några medlemsländer ändå skulle vägra bör de straffas med indragna EU-bidrag. "EU är inte en bankomat" säger Jan Björklund. Den formuleringen beskriver också Liberalernas syn på hur den politiska splittringen inom EU bör hanteras: med ekonomiska påtryckningar.
"Ungern och Polen går i auktoritär riktning och inskränker den liberala demokratin" står det i Liberalernas valmanifest, och vidare: "EU:s nästa långtidsbudget måste innehålla konkreta villkor för att länder ska kunna få ekonomiska bidrag. "
Jan Björklund säger att EU är något helt annat än FN, som omfattar alla länder.
- EU är inte en organisation för alla länder i Europa. Det är en union för demokratiska länder i Europa, som har anslutit sig till den liberala samhällsmodellen. Och den bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstat och så vidare.
Borde det gå att slänga ut ett land som Ungern ur EU?
- Svaret är ja, det måste man kunna göra, men vi är inte där än, säger Jan Björklund och fortsätter:
- Ingen har väl någonsin tänkt att det ska behöva hända, men det är inte otänkbart. Om utvecklingen i Ungern fortsätter kan vi komma dit.
Tf