Blå liv räknas också - Svenska poliser attackeras. Det gäller även annan sorts blåljuspersonal. Härom dagen skulle polisen hjälpa ett barn som skadats allvarligt i Uddevalla. När de åkte från platsen slängde någon ett betongblock på polisbilen, och stenar haglade. Det är nästan så att man vill starta uppropet "blå liv räknas" - eller kanske "små liv räknas", eftersom barnet bara var två år gammalt - men det är knappast en sociala medier-kampanj som behövs, utan en fungerande polisorganisation. I Göteborg natten till i går tog ungdomsgängen över. Brinnande barrikader byggdes, poliser och ambulanspersonal attackerades. Samtidigt är polisorganisationen allt sämre rustad för att möta hotet.
Uppklarningssiffrorna blir allt sämre för svensk polis. Anders Ygeman har påstått att det beror på gränskontroller, terrorhot och flyktingsituationen. Men det stämmer inte. En granskning i DN visar att mindre än 1 procent av polisens samlade resurser under 2015 gick åt till detta. "Det liknar mest rökridåer", säger docent Micael Björk vid Göteborgs universitet, som i en ny bok har granskat polisens omorganisation. Hans slutsats är att det är omorganisationen som försämrat brottsuppklarningen. Anders Ygemans förklaringar stämmer helt enkelt inte.
Det var inte fel att omorganisera polisen. Men sättet man har gjort det på, utan att ta hänsyn till lokala förhållanden, har förstört fungerande strukturer och ersatt dem med dysfunktionella. Syftet var att komma närmare medborgarna, i stället har man kommit längre bort. Besluten fattas mer centralt, i stället för lokalt, visar Micael Björk. Lokala chefer har blivit belamrade med administration. I en intern utredning som DN tagit del av beskriver tio polischefer hur de drunknade i så mycket arbete att de tappade kontrollen och "inte kunde fatta beslut" (DN 22/9).
Så medan Sveriges poliser attackeras, förstör omorganisationen förutsättningarna för dem att göra sitt jobb så bra som de vill och egentligen skulle kunna. Det är hög tid att dra i nödbromsen. Rädda det som räddas kan.