Bosnier om gåta Därför klarar vi oss så bra i Sverige - Vad är nyckeln till bosniernas lyckade integration i Sverige? SvD har frågat några bosnier som kom till Sverige på 1990-talet vad de tror är orsaken.
Trots lågkonjunktur och trög start har flyktingarna från Bosnien-Hercegovina lyckats bäst på arbetsmarknaden jämfört med andra flyktinggrupper, visar forskningen.
Men nyckeln till bosniernas lyckade integration är fortfarande en gåta för ekonomiforskarna.
- Trots att andra flyktinggrupper som kommit senare hade ett bättre konjunkturläge så har det inte gått lika bra som för bosnierna, konstaterar ekonomiprofessor Jan Ekberg.
Sanja Nezirević, projektledare på Arbetsförmedlingen, 51 år
Sysselsättning i hemlandet: gymnaiselärare
- Vårt skolsystem var bra och liknade Sveriges, jag tror att det underlättade. Jag började arbeta ett år efter att jag kom hit. Det viktigaste för mig var att komma in i samhället. Språket var avgörande, att jag lärde mig svenska fort. Men också att jag hade tålamod och accepterade all typ av sysselsättning, som till exempel praktik. Det var dessa saker som så småningom ledde till jobb.
Sanja Nezirević tror att vidareutbildning anpassad till arbetsmarknaden och ständig kompetensutveckling är viktiga nycklar för en lyckad integration av nyanlända.
Jasenko Selimović, EU-parlamentariker, 48 år
Sysselsättning i hemlandet: regissör
- Jag tror att det handlar om utbildning. Sveriges arbetsmarknad kräver hög nivå av utbildning och bosnierna var bättre utbildade än andra vilket i stor mån förklarar deras höga sysselsättningsgrad.
Selimović tror att det finns ytterligare två andra förklaringar, det ena är att diskrimineringen minskar när det går bra för en grupp och arbetsgivarna blir mer positivt inställda till personer som tillhör den gruppen.
Den andra positiva orsaken går, enligt Jasenko Selimović, att finna i socialismen.
- Jag är en av dem som kritiserar socialismen väldigt mycket, men en bra sak var att kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden var väldigt högt. De människorna som kom till Sverige från Bosnien hade med sig en vana och förväntan att de ska jobba och det är förtjänsten av det gamla socialistiska systemet, säger han.
Jasenko Selimović är själv en av dem som kom in på den svenska arbetsmarknaden med rekordfart. Han fick jobb efter en månad i det nya landet.
- Det var tack vare kontakter och mitt sociala nätverk. Det är ju det som invandrare brukar sakna.
Armin Hadžić, VD och delägare i reklambyrån Soluzions, 45 år
Sysselsättning i hemlandet: student
- Att det har gått bättre för bosnier än andra beror på flera faktorer, bland annat att bosnierna generellt mår bäst när vi jobbar och har stark social engagemang omkring oss. Det finns ett driv att kämpa i oss alla. Många av oss jobbade i hemlandet och/eller var välutbildade.
För sin egen del tror Armin Hadžić att det framförallt var hans eget engagemang och strävan att lära sig språket och den svenska kulturen som gjorde att han snabbt kom in på arbetsmarknaden.
- Detta i kombination med att träffa och umgås med de svenskar som ville öppna sina dörrar och hjärtan för mig.
Fatima Veladžić, 48 år, lärare
Sysselsättning i hemlandet: jobbade i familjeföretaget
- Kan tänka mig att vi kom från en kultur som var lik den svenska och då var det lättare för oss att integreras jämfört med andra flyktinggrupper. Dels tror jag att de flesta av oss hade gått minst grundskolan vilket gjorde att man hade en studievana. Många hade även arbetat i hemlandet.
Fatima Veladžić själv arbetade i familjeföretaget i hemlandet med att sälja betongelement. Hon hade gått grundskolan och hade ingen möjlighet att utbilda sig vidare. Men när hon kom till Sverige tog hon tag i studierna och läste till lärare.
- Jag har även en filosofie masterexamen och jag fortsätter utbilda mig. Jag hade en törst efter utbildning, jag fick ju inte utbilda mig i hemlandet. Samtidigt hade jag alla möjligheter till att utvecklas i Sverige.