Bradburys starka dystopi utan riktig eld

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Bradburys starka dystopi utan riktig eld - Scenversionen av "Fahrenheit 451" är en obehagligt aktuell undergångsvision där bokbålen brinner och världskriget obönhörligt närmar sig.

Det är en nära framtid. Brandmannen Guy Montag ska som vanligt ut på uppdrag. Han ska bränna böcker. Han njuter av att spruta fotogen på pärmarna och känna lukten av bränt papper. Utplåna alla tankar som komplicerar en samtid där den momentana, minneslösa njutningen har blivit ett opium för folket.

En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Ray Bradbury skrev romanen "Fahrenheit 451" redan 1953 - en svart reflektion efter ett just genomgånget världskrig, över en tid då utbudet av massunderhållning som radio och tv ökat lavinartat, och kan fungera som kanaler för att sprida populistiska lögner och förenklingar. Bakom texten skymtar Nazityskland och Sovjet, men det Bradbury ropar är att också den fria världen lätt och plötsligt kan bli offer för massmedial förenkling.

Uppsala stadsteater ger nu en scenisk version av romanen, skickligt dramatiserad av Lucia Cajchanova. Hon börjar fiffigt nog med slutet där en skara flyktingar återberättar brända böcker för varandra. En av dem börjar så citera "Fahrenheit 451" och så rullas skeendet upp, förkortat men med åtstramad, effektiv dramaturgi.

På premiärkvällen är dock iscensättningen inte helt klar. Ensemblen håller tillbaka, istället för att förhöja spelet. Särskilt första akten är väldigt behärskad - möjligen på grund av premiärnerver - när man skulle ha behövt ett ordentlig utspel. Uppsättningen, av Dennis Sandin, saknar nu starka, tydliga uttryck. Scenografin består av en bränd port och en räcka tomma, mörka bokhyllor. Det är en statisk lösning.

David Lenneman spelar en ångestfylld Montag - brandmannen som revolterar och som vill ha mer av livet jämfört med hustrun som är besatt av tv-rummet med dess skärmklädda väggar. På många sätt förutspår Bradbury vår tid där makten använder olika media för att skapa lögnaktiga dramaturgier. Människorna har valt entydigheten istället för nyanser och diskussion. Montag har kvar förmågan att uppskatta dofter, subtila upplevelser. Han är en närmast suicidal kvarleva, en rest av en poetisk och kritisk individualism.

Aksel Morisses tolkning av brandchefen Beatty är intensiv och har flera lager - en spegelbild av Montag. Malin Arvidsson ger kraft åt Mildred, hustrun som redan börjat glömma allt, ty utan böcker återstår inget förflutet.

"Fahrenheit 451" - enligt Bradbury den temperatur då papper självantänder, 233 grader Celsius - är en fantastisk undergångsskildring av en mänsklighet som med vidöppna ögon väljer njutning och villigt låter sig ledas mot det totala kriget. Den är obehagligt aktuell och fungerar utmärkt som diskussionsmaterial, också nu när den fysiska boken håller på att försvinna. Böcker luktar som muskot, säger Bradbury. Visst är det så.

Källa - 2017-10-07 10:38

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+