C Driv på EU för en ny flyktingpolitik - Det är uppenbart att EU nu behöver en ny gemensam migrationspolitik. Sverige bör och kan driva övriga EU-länder framför sig - om regeringen slutar uppträda så passivt, skriver Annie Lööf (C) och Fredrick Federley (C).
Under våren kommer EU att utforma nya grunder för en gemensam migrationspolitik. Det är bra. Det är uppenbart att den nuvarande Dublinförordningen har spelat ut sin roll. Med fortsatt många människor på flykt kommer befintliga utmaningar att vara fortsatt stora. Aldrig förr har så många tvingats fly från sina hem på grund av krig och konflikter. Totalt befinner sig mer än 60 miljoner människor på flykt och antalet fortsätter att öka. Förra året sökte 1,3 miljoner personer asyl i EU. Vissa kommer att få stanna, andra inte.
Det viktigaste är att försöka lösa de konflikter som tvingar människor på flykt, men de akuta följdverkningarna måste också hanteras. Tyvärr har inte EU någon samlad asylpolitik värd namnet för att solidariskt erbjuda skydd för de människor som söker sig till Europa. De försök som tidigare har gjorts har misslyckats, vilket har gett oss en svårhanterad och otillfredsställande situation när systemen satts på prov. Det är uppenbart att EU behöver en ny gemensam migrationspolitik.
Även regeringen har flera gånger sagt att EU behöver en gemensam och rättvis asylpolitik. Men regeringen har inte lyckats omvandla lösa ord till handling och skarpa förslag. Regeringen har agerat reaktivt, bara väntat in och accepterat lösningar från andra håll. Inför nästa möte med EU:s migrationsministrar i början av juni behöver regeringen visa ledarskap i EU. Annars kommer en gemensam lösning bli sämre och svagare. EU:s förmåga att jobba som en helhet håller redan på att spricka ifogarna. Om migrationskrisen inte får en bra gemensam europeisk lösning kan sprickorna vidgas, vilket skulle få stora konsekvenser för samarbetet.
Centerpartiet vill se flera åtgärder för att på allvar möta EU:s utmaningar. När regeringen visar passivitet i EU-processen vill vi att Sverige ska peka ut en riktning för Europas framtida migrationspolitik.
1. Permanent omfördelningssystem med böter för medlemsstater. Vi vill att flyktingar ska registreras som asylsökande i EU som helhet. Den gemensamma flyktingbyrån Easo bör ges utökat mandat att hantera ett gemensamt system för asylprövningar. Fördelningen ska baseras på kvantitativa kriterier som medlemsländernas invånarantal och ekonomi samt på kvalitativa kriterier som människors familjeband. Omfördelningssystemet ska vara permanent och länder som vägrar ta emot sin andel inom systemet ska betala böter, som går till de länder som tar emot flyktingar. EU-kommissionen har föreslagit en summa på närmare 2,5 miljoner kronor per flykting som inte tas emot. Det står vi i Centerpartiet bakom. På så sätt bygger vi upp incitament för ett jämnare och mer hållbart flyktingmottagande i EU.
2. Tydligare harmonisering av asylregler och mottagandevillkor, samt gemensamma insatser för återvändande. I dag beror ens möjlighet att få asyl inte bara på flyktingens faktiska skyddsbehov, utan också på vilket land som prövar ens asylansökan. Vissa länder avslår alla ansökningar nästan utan att titta på dem, andra genomför mycket omfattande undersökningar av varje fall. Dessutom är det stor skillnad mellan hur mottagandet ser ut i olika EU-länder. En sådan ordning är i längden ohållbar. Detsamma gäller behandlingen av människor som fått avslag på sin asylansökan. Av de asylsökande i EU får ungefär hälften avslag på sin ansökan eftersom asylskäl saknas. Det innebär att dessa människor ska återvända hem, helst frivilligt, annars på annat sätt. I dag sker inte detta i tillräckligt hög utsträckning. Förtroendet för asylsystemet riskerar därmed att undergrävas. Sverige ska arbeta med trovärdiga insatser, men det behövs också gemensamma åtgärder i EU för att påskynda återvändandet, till exempel genom att arbeta för rättssäkra återtagandeavtal.
3. Fler lagliga vägar in i EU. Bristen på lagliga vägar gör att människor riskerar sina liv på Medelhavet. Vi måste skapa fler lagliga vägar, både för skyddsbehövande och för andra. EU:s medlemsstater bör samarbeta mer med UNHCR och ta emot fler kvotflyktingar, det är de allra mest utsatta vars asylskäl avgörs redan i närområdet. Vi vill att anhöriga ska kunna få humanitära visum för att minska tiden som familjer hålls splittrade. Det är raka motsatsen till regeringen som nu väljer att i stället göra det svårare för familjer att återförenas. Det är också viktigt att hålla möjligheten öppen för människor att komma till Europa för att arbeta eller studera. Det är bra både för de som får möjlighet att komma, för kompetensförsörjningen i europeiska företag och för handel och välstånd för alla inblandade. EU:s blåkortssystem är ett första steg, men långt ifrån tillräckligt.
Samtidigt måste kontrollerna vid EU:s yttre gräns stärkas, inte minst för att rädda liv. Det får dock inte ske på bekostnad av asylrätten. Mänskliga rättigheter måste respekteras, varje dag, i varje enskilt människoöde.
Med dessa förslag tar vi viktiga steg för att gemensamt ta oss an de stora utmaningar som följer i spåren av att så många människor befinner sig på flykt. Nu måste regeringen sluta att släpa fötterna efter sig. Sverige kan och bör driva övriga EU-länder framför sig. Regeringens passivitet är skadlig för Sverige, EU och de flyktingar som söker skydd i Europa.
partiledare
EU-parlamentariker