Cameron skyller på invandringsoro - EU-ledarna återupptog på onsdagen sitt toppmöte i Bryssel för att diskutera hur man ska gå vidare efter att britterna röstat för att lämna EU. Den avgående brittiske premiärministern David Cameron var inte inbjuden till denna del av mötet.
På tisdagskvällen redovisade han sin analys av det brittiska folkomröstningsresultatet. Han lyfte fram arbetskraftsinvandringen från övriga EU som den avgörande frågan.
- Människor var oroliga för den fria rörligheten och invandring, kopplat till vårt självbestämmande, sade Cameron på en pressträff strax före midnatt.
- Vi behöver fundera på detta, och EU behöver fundera på detta. Och det kommer att bli en av de största uppgifterna för näste premiärminister.
Fri rörlighet helig
Enligt The Financial Times ska Cameron ha sagt att Storbritannien inte kan acceptera ett stort antal EU-invandrare, även om det innebär att landet förlorar tillgången till EU:s inre marknad.
Flera andra EU-ledare avvisar helt tankar på att begränsa den fria rörligheten för EU-medborgare. Frankrikes president François Hollande slår fast att britterna måste acceptera alla delar av den fria rörligheten - för varor, tjänster, kapital och människor - om de vill dra nytta av fördelarna av EU:s inre marknad.
Cameron medger att det är komplicerat och är medveten om att den fria rörligheten är en del av den inre marknaden.
Statsminister Stefan Löfven framhöll att alla vet att den fria rörligheten ingår i EU-medlemskapet.
- Det är en styrka att människor kan arbeta i andra länder under vissa premisser, säger han.
Kontrollera gränsen
Den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen betonade vid sin ankomst till toppmötets andra dag att man måste skilja på arbetskraftens fria rörlighet i EU och de migranter och flyktingar som kommer över Medelhavet. Att få kontroll över EU:s yttre gränser är, enligt Lökke Rasmussen, en del av lösningen.
EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker tror inte på Camerons förklaring till britternas nej till EU. Han konstaterar istället att en rad brittiska ledare under årens lopp ägnat sig åt att klaga på Bryssel och att de inte borde vara förvånade över att deras medborgare tror dem.
Det är inte första gången EU-ledarna satt sig för att försöka fundera ut hur EU ska bli mer populärt hos EU-medborgarna. Det skedde till exempel efter att Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar röstat nej till ett förslag på en EU-konstitution.
Inget nytt fördrag
Någon större lust att åter börja ändra i fördraget verkar inte finnas. Statsminister Löfven tycker inte att det nu är tid att diskutera nya fördrag. Han anser att EU bör utveckla den sociala tryggheten för EU:s medborgare. Löfvens danske kollega Lökke Rasmussen tror inte på att tillsätta tankesmedjor eller konvent.
I ett uttalande som ska antas senare i dag enas EU-ledarna om att nu inleda en politisk reflektion om det framtida EU. De får sommaren på sig att fundera. I september möts de för ett extra toppmöte i Bratislava, där de ska fortsätta tala om EU:s framtid efter britternas folkomröstning.
Inför onsdagens diskussioner har Tyskland har tillsammans med Frankrike och Italien presenterat förslag på inriktning. De vill att EU ska koncentrera sig på frågor som är viktiga för medborgarna, till exempel att skapa tillväxt och jobb, bekämpa terrorism, skydda EU:s yttre gränser och bidra till fred och säkerhet i EU:s grannländer. De vill också att EU ska lägga extra kraft på projekt för unga.
Skotskt besök
Parallellt med toppmötet besöker också Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon Bryssel. Skottarna röstade med stor majoritet för att vara kvar i EU.
- Skottland är fast beslutet att stanna kvar i EU, sade hon.
Sturgeon tas emot både av EU-parlamentets ordförande Martin Schulz och av EU-kommissionens chef Jean-Claude Juncker. Att den skotska regeringschefen välkomnas på så hög nivå, dagen efter David Camerons sista EU-toppmöte, riskerar att ses som att Bryssel uppmuntrar en skotsk utbrytning från Storbritannien, befarar diplomater som Reuters har talat med.