Dagen D för Trumps inreseförbud - I nuläget är inreseförbudet, som även inkluderar ett 120 dagar långt stopp för USA:s flyktingmottagande, föremål för stämningar i två federala domstolar; i delstaterna Hawaii och Washington. Båda har aviserat att det kommer att tas upp på onsdagen. Presidentdekretet är det andra i ordningen, det första var mer omfattande men stoppades som grundlagsvidrigt.
Hawaiis stämning - i vilken delstaten hävdar att dekretet skadar dess muslimska befolkning, turismen och de utländska studenterna samt bryter mot invandringslagar och lagar om religionsfrihet - har stöd från 13 andra delstater och huvudstadsområdet Washington DC. En av de medkärande är Ismail Elshikh, som är imam på Hawaii och har uppehålls- och arbetstillstånd i USA. Han gör gällande att förbudet hindrar hans syriska svärmor från att hälsa på.
Trumpregeringen har manat den federale domare som ska ta upp fallet på onsdagen att neka Hawaiis begäran om ett tillfälligt stopp för dekretet. Regeringen hävdar att argumenten om negativa effekter för turismen och universiteten är spekulativa samt att Elshikhs svärmor inte drabbats, då hon (ännu) inte nekats inresetillstånd, skriver
I Seattle i Washington har den federale domaren James Robart, samma man som stoppade Trumps första inreseförbud, sagt att han inte tar upp fallet "före onsdag". I stämningen begär delstaten att även det andra dekretet ska omfattas av det stopp som utfärdades för det första. Washington anser att inreseförbudet strider mot USA:s grundlag och skadar delstatens invånare, universitet och företag - särskilt teknik- och nätjättar som Microsoft och Amazon som är beroende av utländsk arbetskraft. Kalifornien, Maryland, Massachusetts, New York och Oregon står bakom Washingtons begäran.
James Robarts stopp av det första inreseförbudet upprätthölls av en appellationsdomstol i San Francisco. I stället för att överklaga vidare lade Vita huset fram ett nytt, mindre omfattande invandringsdekret med formuleringar som tagit fasta på domstolens anmärkningar. Irak har tagits bort från listan, men Vita huset vill fortfarande stoppa medborgare från Iran, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen. Personer med visum och uppehållstillstånd får dock resa in i USA.
Den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder - Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen - i 90 dygn. Inga USA-visa skulle utfärdas i länderna under den tiden.
Dessutom skulle allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler införts. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan "religiöst förtryck" (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från det krigshärjade Syrien skulle stoppas från inresa tills vidare, tills presidenten beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.
Presidentdekretets syfte var, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA.
Beslutet ledde till omfattande folkliga protester både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare. Det kritiserades för att vara dels diskriminerande, dels ineffektivt. Den 4 februari stoppades det som konstitutionsvidrigt av James Robart, federal domare i Seattle.
Vita huset övervägde att överklaga till Högsta domstolen men valde att i stället arbeta fram ett nytt, mindre omfattande, dekret. Det presenterades den 6 mars. I den nya skrivningen är Irak undantaget från listan av länder med inreseförbud och undantag görs också för människor som redan har giltiga visa och andra tillstånd. Tills vidarestoppet för flyktingar från Syrien slopas också.
En annan skillnad är att den nya ordern inte träder i kraft omedelbart, utan först efter drygt en vecka, den 16 mars. Innan dess kommer den att prövas i domstol.
Källa: Amerikanska medier