Dagen då Marita Ulvskog lärde sig älska EU - STRASBOURG Jag har bevakat politik i drygt femton år, och jag har aldrig sett Marita Ulvskog så här glad. Och då har hon ändå kommit för sent till den ståndsmässiga frukostbuffé som hon och de andra socialdemokratiska ledamöterna i Europaparlamentet trakterar oss med. Trafiken.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Ulvskog strålar. Hon är lyrisk. EU:s ministerråd har på natten kommit överens om att revidera utstationeringsdirektivet, och det har hänt mer än vad Marita Ulvskog har vågat drömma om. Hon kan inte riktigt förklara hur det har gått till - men det låter ungefär som att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har utfört den socialdemokratiska motsvarigheten till ett mirakel.
Marita Ulvskog har varit en av Socialdemokraternas mest profilerade EU-kritiker så länge jag kan minnas. Allt det är borta. Nu är EU det bästa som hänt, efter Olof Palme, låter det som.
En session i Europaparlamentet innebär ett myller av samtidiga skeenden. Det är långt ifrån givet att det mest betydelsefulla sker i plenum.
De svenska europaparlamentarikerna har egentligen många hjärtefrågor uppe på dagordningen i veckan. Liberalernas Cecilia Wikström lyser, hon också, på träffen med oss journalister. Hon är förvisso präst, men verkar lycklig som en nyfrälst. Hon har fått fram ett oväntat starkt förhandlingsmandat när EU ska förändra Dublinförordningen, med en omfördelningsmekanism för asylsökande. Soraya Post, som representerar Feministiskt initiativ, ska föredra parlamentets rapport om romernas rättigheter. Hennes engagemang väller fram som något slags naturkraft. Som en virvelvind. Men också lika strukturerad som en. Moderate Gunnar Hökmark har parlamentets uppdrag att rapportera om ekonomin. Han tar tillfället i akt att påpeka att parlamentets siffror visar att Stefan Löfvens bild av svensk ekonomisk utveckling, från påstått borgerligt moras till socialdemokratiskt urberg, är fel.
Det skulle kunna bli en bra show. Men utstationeringsdirektivet stjäl strålkastarna.
Överenskommelsen i EU:s ministerråd riskerar att få långtgående konsekvenser. Det som Socialdemokraterna beskriver som “Lika lön för lika arbete på samma plats" är i praktiken ett stort handelshinder. Det blir svårare att köpa tjänster över gränserna, och det blir svårare att utföra arbete utomlands.
Först och främst sätter man en gräns på tolv månader, med möjlighet till sex månaders förlängning, för utstationerad arbetskraft till hemlandets - eller rättare sagt direktivets grundläggande - villkor. Men vilka infrastrukturprojekt är klara på tolv månader? Eller ens arton? Det kommer att bli dyrt att bygga.
Och tro inte att försämringen enbart kommer att drabba hantverkare från öst. Den gäller också svenska företag utomlands.
Därutöver öppnar ändringarna i direktivet för ytterligare överstatligt pillande i den svenska arbetsmarknadens funktionssätt. Allt det där som Marita Ulvskog brukade varna för.
Så utstationeringsdirektivet är vad alla pratar om i Strasbourg i dag.
Liberalernas Jasenko Selimović har en teori om varför utstationeringsdirektivet hände just nu. Brexit innebär en enorm försvagning av det frihandelsvänliga blocket. Storbritannien har förvisso inte ännu hunnit flytta ut skrivborden, men EU rör sig redan i protektionistisk riktning.
Det kommer att bli dyrt för ett litet exportberoende land som Sverige.
Men Marita Ulvskog myser.