Danmark på en stramare linje - Stora förändringar är på väg i Danmark. I juli trädde den kontroversiella flyktingöverenskommelsen i kraft - där socialbidrag ersätts med integrationsbidrag för den som inte bott i Danmark sju av de senaste åtta åren - och till hösten införs ett bidragstak. Det är en kursändring av den nya borgerliga regeringen.
Det nya regelverket är väsentligt hårdare och för den som berörs har socialbidraget minskat med över 40 procent. Men då behöver man också känna till att Danmark har bland världens högsta bidrag. Tidigare kunde alla gifta par med barn få 29 000 danska kronor i månaden. Med det nya integrationsbidraget sänks den summan till 16 600 danska kronor i månaden (DR 1/7).
Det uttalade syftet med reformen är tudelat. Delvis handlar det krasst om att minska söktrycket från omvärlden. Där är danskarnas motivering enkel: länder som erbjuder mindre välfärd och bidrag kommer att bli mindre attraktiva. Men det regeringsbärande partiet Venstre har även gång på gång lyft fram att reformen primärt handlar om att fler flyktingar ska komma i arbete (Politiko 29/6).
Förslaget har mött kritik. Det danska vänsterpartiet Enhedslistan har kallat det för skamligt och FN:s flyktingorgan UNHCR diskriminerande. Det är en tuff reform; den som mister nästan halva sitt försörjningsstöd kommer att behöva ändra livsstil drastiskt så länge det är den primära inkomstkällan.
Men man ska inte glömma att Danmark har ett stort problem med ett växande utanförskap bland personer med utomeuropeisk bakgrund. I början av 2014 var sysselsättningsgraden endast 47,7 procent. Motsvarande bland personer med danska föräldrar var då 77,9 procent. Det är också viktigt att komma ihåg att vårt södra grannland har bland Europas lägsta tillväxt; 2016 spås endast Grekland växa mindre.
Landets höga bidrag - i kombination med OECD:s högsta skattetryck - är en delförklaring till både den våta filt som bromsar ekonomin och det växande utanförskapet. För människor svarar på incitament, och huruvida det lönar sig att arbeta eller inte kommer alltid att vara en viktig faktor för ett lands välgång.
Det är inte bara Danmark som befinner sig i ett svårt läge vad gäller arbetslöshet bland utomeuropeiska invandrare. En rapport från riksdagens utredningstjänst beställd av Centerpartiets Staffan Danielsson visade tidigare i år att andelen helårs-anställda - inklusive företagare - bland flyktingar och flyktinganhöriga endast uppgick till 25 procent efter åtta år i Sverige. Motsvarande siffra efter 15 år var 34 procent.
Det danska förslaget är hårt. Men politik behöver samtidigt fokusera på det långsiktiga resultatet och vad som genererar det bästa utfallet för människor och samhället på sikt; det är sällan en god idé att bestraffa den positiva ekonomiska verksamheten samtidigt som man väljer att dela ut höga bidrag från den som jobbar till den som inte gör det.