Därför kan Ahmed hamna på gatan igen - Snart kan 150 ensamkommande ungdomar hamna på gatan.
18-åringar blir fast i ett limbo där de inte får stöd och boende, men inte heller kan återvända till sitt hemland.
Det är följden av en ny lag som träder i kraft den första juni.
Ahmed Salah är en av de som kommer i kläm.
-Jag vet inte vad jag ska ta mig till, säger den marockanske sjuttonåringen.
Katia Wagner och Federico Moreno skriver om lagen som ska kasta ut flyktingarna på gatan.
När Ahmed Salah kom till Stockholm för ett och ett halvt år sedan hade han redan bestämt sig: Sverige skulle bli sista hållplatsen.
Han hade rest så långt bort han kunde. Bort från fattigdomen och de svåra minnena i Marocko. Gömt sig på färjan på vågorna som bar fram från en kontinent till en annan. Plankat på tåg och bussar genom Europa. Till världens ände, nästan.
Första gångerna vi träffade Ahmed Salah gav han ett nervöst, närmast ångestfyllt intryck.
Det visade sig snart att han hade svårt att sova. Han kände en stark oro för sin mamma, som var cancersjuk hemma i Marocko.
Snart blev Ahmed Salah ännu en av de hundratals marockanska barn och unga som hängde på gatan. Plattan, Björns trädgård, Centralen. Områden där det är lätt att hamna i droger och kriminalitet, men där det också är lättare att inte känna sig ensam. Det här var inte vad han hade drömt om.
I fjol hade polisen stora svårigheter att hantera ensamkommande som hängde på gatan. På bara två år hade antalet brottsanmälningar där de misstänkta var minderåriga utan vårdnadshavare i Sverige mer än fördubblats.
Men sedan hände något. En efter en började de försvinna från gatan.
Många fann en trygghet på familjehem, hvb-hem eller placerades på slutna hem inom ramen för Statens institutionsstyrelse.
Men enligt Migrationsverket måste han snart ge sig av igen.
En ny lag säger att han och andra som fyller 18 år efter den 1 juni och fått avslag på sin asylansökan förlorar sitt boende och sin dagersättning.
Risken är stor att de snart är tillbaka på gatan.
Torsdagen den 22 oktober ställde sig migrationsminister Morgan Johansson inför en samlad presskår för att svara på frågor om flyktingkrisen.
Under hela hösten hade flyktingfrågan varit högst upp på dagordningen. Kriget i Syrien och IS terror hade tvingat flera miljoner människor på flykt. Afghaner som levde i Iran och hotades av tvångsrekrytering för att strida i Syrien flydde. Flyktingar lämnade överfulla läger. 9 000 asylsökande i veckan kom till Sverige.
Morgan Johansson, klädd i blå kostym och mörkblå slips mot ljusblå skjorta, hade ett tydligt budskap att ge: Situationen var inte hållbar.
Flera kommuner larmade om att de hade svårt att klara mottagningen.
Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande m. fl:
Den som fyllt arton år och inte längre får vistas i Sverige förlorar efter den 1 juni rätten till bistånd från Migrationsverket. Alltså boende och dagersättning.
Det gäller utlänningar som inte bor tillsammans med barn.
Enligt Migrationsverket berörs 150 ensamkommande resten av året.
De som fått avslag på sin asylansökan men inte kan skickas tillbaka till sitt ursprungsland kommer att hamna på gatan.
Enligt Migrationsverkets beräkningar kommer 1 600 personer som i dag bor i myndighetens boenden förlora hem och ekonomisk ersättning.
Ytterligare cirka 3 000 personer som har eget boende kommer förlora rätten till dagersättning som går till boendet och andra omkostnader.
Rätten till bistånd ska inte upphöra om det är uppenbart oskäligt. Men vad som är oskäligt definieras inte någonstans.
- Regering och riksdag kommer följa konsekvenser och tolkningar av lagen. Var man drar gränsen för vad som är oskäligt måste alltid bedömas utifrån det enskilda fallet. Politiken måste följa konsekvenserna för att se om något blir galet, säger socialdemokraternas migrationspolitiske talesperson Fredrik Lundh Sammeli.