De jobbade och levde i Sverige utvisades - De jobbar, betalar skatt och har etablerat sig i Sverige men tvingas ändå lämna landet.
Besluten bygger ofta på små detaljer som får stora konsekvenser för de som får sina liv raserade.
Syed Latif utvisades för att han sökt sitt jobb via Linkedin.
- Jag tycker om Sverige så mycket och jag vill vara en del av Sverige igen, säger Syed, som levde och jobbade sex år i Malmö men som nu är arbetslös i Bangladesh.
Syed Latif, 35, hade bott i Sverige i sex år. Han betalade sin utbildning själv, lärde sig svenska på egen hand, skaffade vänner, engagerade sig ideellt, jobbade, betalade skatt och hyra. Men så plötsligt fick han ett brev från Migrationsverket, som gav honom fyra veckor. Sedan skulle han vara ute ur landet.
- Det var en chock. Jag hade så svårt att sova efter det. Det kändes som att Sverige tog allt ifrån mig, bara så, helt plötsligt, berättar Syed Latif på en knackig telefonlina från hemlandet Bangladesh.
Migrationsverket ansåg nämligen att Syed hade fått sitt jobb på ett valutaväxlingskontor i Malmö på fel sätt. Syed hade hittat platsannonsen på jobbsajten Linkedin, med flera hundra miljoner användare från hela världen.
Men Migrationsverket, och senare Migrationsdomstolen, ansåg att eftersom jobbet inte var utlyst via Arbetsförmedlingen och den europeiska jobbportalen Eures hade inte alla EU-medborgare kunnat se annonsen. Det är något som EU:s regler kräver när tredjelandsmedborgare söker jobb inom EU. EU- och EES-medborgare har nämligen företräde till jobb.
- Jag har alltid sagt till mina vänner att Sverige är det bästa landet på mänskliga rättigheter. Att de tar det på allvar. Men de har gjort ett misstag här.
Han kom till Sverige för att studera företagsekonomi vid Mittuniversitetet i Östersund.
- När mina studier var avslutade sökte jag jobbet och ansökte om arbets- och uppehållstillstånd. Jag väntade, väntade och väntade och helt plötsligt sa Migrationsverket att jag måste åka härifrån fort.
I december 2008 kom de fyra allianspartierna och Miljöpartiet överens om en reform som skulle göra både invandrare och det svenska samhället till vinnare. De nya reglerna innebar att arbetsgivaren - inte som tidigare, Arbetsförmedlingen - skulle avgöra om det fanns behov att rekrytera utanför EU.
- Sedan 70-talet har det egentligen bara funnits en väg att komma till Sverige och det är som asylsökande. Vår bedömning är att vi behöver arbetskraftsinvandring för att täcka de behov som finns på arbetsmarknaden nu och i framtiden, sade den dåvarande moderate migrationsministern Tobias Billström enligt SvD.
Enligt Migrationsverket måste den som är medborgare i ett land utanför Sverige och EU söka uppehållstillstånd i Sverige för att få stanna. Detta kan göras på flera grunder.
1/ ARBETSKRAFT
För att få uppehållstillstånd som arbetstagare krävs att den sökande visar upp ett erbjudande om jobb hos en arbetsgivare i Sverige. Lönen måste vara minst 13 000 kronor i månaden före skatt. Under 2015 gavs 16 975 tillstånd som arbetstagare.
2/ ASYL
Det är en mänsklig rättighet att söka asyl och Migrationsverket ska pröva om den som vill ha skydd i Sverige ska ha rätt till det, i enlighet med utlänningslagen.
Under 2015 gavs 34 765 personer skydd i Sverige efter att ha sökt asyl. Dessutom fick 1 880 kvotflyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flyktingkvoten.
3/ FAMILJEKOPPLING
Exempelvis om du är gift med någon som redan bor i Sverige eller har barn under 18 år.
Under 2015 gavs 43 414 tillstånd på grund av så kallad anknytning.
4/ GÄSTSTUDENT
Tillstånd kan ges om utbildningen genomförs på universitet eller högskola samt om studenten betalar själv för studieplatsen samt försörjer sig. Under 2015 gavs 9 410 tillstånd på grund av gäststudier.
Källa: Migrationsverket