De riskerar allt för att komma till Sverige

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

De riskerar allt för att komma till Sverige Senaste nytt om flyktingkrisen

De riskerar allt för att komma till Sverige - Förra året sökte 23 480 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige. Många av dem hade bott hela sina liv i Iran. Det var hit föräldrarna flydde undan sovjetiska trupper eller talibanerna. Men nu vill de lämna Iran.

Drömmen om att vara mer än en andra klassens medborgare får unga män att riskera allt. Men vägen till Europa är lång. Och livsfarlig.

ISFAHAN.

- Jag visste inte hur jag skulle berätta för våra föräldrar. Först ljög jag och sa att de hade tagit honom vid gränsen. Sedan sa jag att han hade skadats men att det inte var allvarligt. Sedan tog de hit kroppen och jag var tvungen att berätta sanningen.

Kyrkogården ligger några mil utanför Isfahan, Irans tredje största stad belägen 30 mil söder om Teheran. Ali Khalili böjer sig ned över graven där Mahdi vilar. Den yngre broderns bild pryder gravstenen. Mahdi ser stolt ut i sina finaste kläder. Han blev 20 år och Ali fick aldrig ta farväl.

- Han brukade prata om att han ville åka till Europa, men vi visste inte att det skulle bli just då.

Vänner till Mahdi har berättat vad som hände den där dagen förra sensommaren. När en grupp jämnåriga pojkar, eskorterade av flyktingsmugglare, illegalt skulle korsa gränsen till Turkiet. Det Ali har svårast att förlika sig med är att det inte var turkiska gränsvakter som sköt, utan iranska.

- Han skulle ut ur landet, inte in i landet. Varför skjuter man någon som ska ut ur landet?

Han tvättar rent graven från damm och ber en bön. Mahdi vilar omgiven av landsmän på en afghansk del av kyrkogården. Den stora afghanska flyktingpopulationen är segregerad från de iranska medborgarna - både i livet och i döden.

Mahdi var fyra år gammal när föräldrarna flydde Afghanistan och den brutala talibanrörelsens ockupation av hemstaden Ghazni. Liksom den absoluta merparten av de omkring tre miljoner afghanska flyktingarna i Iran tillhör familjen den shiamuslimska minoriteten hazarer som länge haft en svår situation i ursprungslandet.

Förra året sökte 41 564 afghaner, varav 23 480 ensamkommande barn, asyl i Sverige. Även om Migrationsverket inte för statistik över etnicitet tyder allt på att en klar majoritet av dem var hazarer. Drygt hälften av de ensamkommande uppgav att de flytt från Afghanistan medan resten angav att de varit bosatta i Iran.

- En stor del av de afghaner som kom förra året har sitt ursprung i Iran. En del är födda där, en del har vistats där en kortare period, andra har haft det som genomgångsland, säger Anders Rydén, Afghanistananalytiker på Migrationsverket.

Mahdi och de tiotusentals andra unga afghaner som förra året försökte lämna Iran hade levt hela eller större delen av sina liv i landet. Många har bara hört historier om det Afghanistan föräldrarna en gång flydde.

Deras erfarenheter handlar inte om krig utan att växa upp i ett samhälle som inte vill ha dem. Där diskrimineringen - social och ekonomisk - är konstant och framtidsutsikterna bleka. Den sortens samhälle där drömmar om någonting bättre kan driva rastlösa unga män till drastiska beslut.

- Det var många som lämnade Iran förra året. En av mina närmaste vänner lyckades ta sig till Sverige, vi håller kontakt genom Facebook nu. För tillfället är han inte lycklig, han talar inte språket, men han hoppas att det ska bli lättare, säger Mahmoud Rezai, 20 år.

På ett kafé i stadsdelen Zeinabiyeh delar han en vattenpipa tillsammans med några vänner. Området är Isfahans fattigaste och här bor nästan bara afghanska flyktingar. Många, som Mahmouds föräldrar, flydde redan i samband med Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 och har fått barn i det nya landet. Barn som vuxit upp med låglönearbete och kringskuren rörelsefrihet. Mahmoud försörjer sig som byggarbetare. Liksom sin pappa. Liksom nästan alla afghanska män i landet.

- Jag skulle helst vilja bli tandläkare, säger Mahmoud. Men även om jag skulle ha råd att studera så skulle jag inte få tillstånd att arbeta som tandläkare här. Det är en av anledningarna att många lämnar Iran, vi kan inte ens arbeta i en butik lagligt.

Mahmoud är född i Isfahan men han får inte lämna staden utan myndigheternas tillstånd. Han får inte heller registrera ett sim-kort, ta körkort eller äga ett företag.

- Vi är som fångar här, säger Mahmoud. Om jag hade pengarna skulle jag lämna Iran direkt. Självklart skulle jag sakna familjen, men jag vill ha barn en dag och de skulle ha en bättre framtid någon annanstans.

Alla ungdomar SvD talar med säger samma sak. Den ekonomiska situationen hade försämrats medan Iran gick på knä under de internationella sanktionerna, och de afghanska flyktingarna drabbades hårt. Men ingen enskild händelse utlöste den plötsliga migrationsvågen. Istället startade den iranska delen av fjolårets flyktingström med möjligheten som uppenbarade sig när Europa öppnade sina gränser.

- Vågen började för att det blev dyrare att leva här. När vi såg att gränsen öppnades för flyktingarna från Syrien så åkte alla som kunde, säger Mostafa Khavari, 22 år.

Han har en farbror som tog sig till Sverige. Själv kunde han inte åka. Mostafa är föräldralös och har en yngre bror som är svårt sjuk. Han måste stanna för att hjälpa till med vårdräkningarna. Och dessutom, säger han, har chansen redan gått förlorad.

- Både den iranska och den europeiska gränsen är svårare att korsa nu, det var därför vågen tog slut. Det finns fortfarande de som åker härifrån men inte i samma skala.

Ivar Andersen

Fotnot: Ali Khalili heter egentligen någonting annat.

Under 2015 sökte 41 564 afghaner asyl i Sverige, varav 23 480 var ensamkommande barn. Att jämföras med totalt 24 335 afghanska asylsökande för åren 2001-2014.

• Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet men mycket tyder på att en majoritet av de asylsökande afghanerna tillhör den shiamuslimska folkgruppen hazarer.

• Av fjolårets ensamkommande uppgav knappt hälften att de vuxit upp i Iran.

• I januari 2015 fanns enligt UNHCR en knapp miljon registrerade afghanska flyktingar i Iran. Dessutom lever uppskattningsvis ytterligare två miljoner oregistrerade afghaner i landet.

• Registrerade afghanska flyktingar har rätt till grundskola och sjukvård men är utestängda från stora delar av arbetsmarknaden och tillgången till högre utbildning är kraftigt begränsad.

• Rörelsefriheten inom Iran är begränsad. 28 av Irans 31 provinser är helt eller delvis stängda för afghaner. Både arbetstillstånd och uppehållstillstånd kostar pengar och måste regelbundet förlängas.

Källor: UNHCR/Migrationsverket

Det har rapporterats att Iran rekryterar afghanska flyktingar till att strida mot IS i Syrien, och att detta är en anledning till att unga män flyr.

• Enligt Human Rights Watch har "tusentals" oregistrerade afghanska flyktingar rekryterats av det iranska revolutionsgardet. Det finns uppgifter om att tvång ska ha förekommit.

• Migrationsverket känner till uppgifterna men har inte kunnat styrka förekomsten av tvång.

- Vi vet om att det förekommer frivillig rekrytering men känner inte till omfattningen, säger Anders Rydén, Afghanistananalytiker på Migrationsverket. Vi har inte kunnat få bekräftat att det sker tvångsvis, men sedan kan man fundera på vad man menar med tvång. Det finns två miljoner afghaner som vistas svart i Iran. Polisen genomför razzior och de som grips fängslas i några veckor innan deportation till Afghanistan och det sägs att man i sådana lägen får erbjudande om att tjänstgöra i tre månader i Syrien mot utebliven deportation och några hundra dollar. Är det tvång?

• Rekryteringen tycks ha riktat in sig mot just oregistrerade flyktingar. De flyktingar SvD mött i Iran har i samtliga fall varit registrerade. Ingen av dem säger sig ha utsatts för rekryteringsförsök.

Källa - 2016-08-14 16:08

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+