Den fria rörlighetens gränser - "Den fria rörligheten" har blivit så central att den har kommit att stå för mer än uttrycket kan leva upp till.
Inom EU:s gränser finns fri rörlighet. Eller? Den fria rörligheten är ett karaktärsdrag för det ekonomiska och politiska samarbete som växt fram i Europa efter andra världskriget. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital - de fyra friheterna - underlättar vardagen för medborgarna.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Det som avses med "EU:s fria rörlighet" är att den är lika mellan EU:s medlemsländer som inom ett medlemsland. Mellan EU och världen utanför finns inte fri rörlighet.
På stenåldern fanns fri rörlighet men ingen kapitalism. Den tekniska nivån var flintyxa. Vattenvägar kunde vara snabbare än fotvandringar - fanns något att ta, kunde det primitiva våldet tillgripas för att göra klart vem som bestämde.
Erövringskrig och plundringar är liksom fredliga folkvandringar en del av historien, och av nutiden. Många rör sig långsamt. Moses väg i öknen från Egypten, långt efter stenåldern, tog 40 år.
Den fria rörligheten är inte ovillkorlig:
• Den fria rörligheten innebär inte att det är lagligt att fritt ta sig in i en annans bostad. Drygt hälften av bostadsinbrotten i Sverige uppskattas utföras av tillfälliga utländska ligor på turnéer. "My home is my castle" är en del av civilisationen. Inte heller har någon rätt att kvarhålla en gäst i sitt hus. En inbjuden gäst har sin fria rörlighet ut.
• Att ta träd eller växter från annans mark förutsätter rörlighet, men är kriminellt. Likaså stöld av idéer. Det senare något som inte bara USA:s regering anser att Kina sysslar med. Idéstölder förekommer även i kontakter mellan företag och uppfinnare i väst.
• Järnridån mellan Östeuropa och Västeuropa under kalla kriget var avsedd att hindra de egna medborgarna från att lämna landet. När president Trump vill bygga muren mot Mexiko är det tvärtom för hindra andra länders medborgare att komma in.
• När svenskarna emigrerade till USA runt andra halvan av 1800-talet fanns frihet att lämna Sverige och även frihet att komma till USA, "the land of freedom". Många fattiga svenskar upplevde denna frihet som en tvingande nödvändighet för att få det bättre, ett slags ofrivillig rörlighet. Individuella beslut om flyttningar är inte sällan svåra.
• Att flytta kan vara samma sak som att fly. Medkänslan med dem som flyr krig har lett till asylrättens framväxt globalt.
• Inom EU kan, det är tanken, varje EU-medborgare även i fredstid resa fritt. När svenskarna 1994 folkomröstade om EU-medlemskapet målade inte ens de mest negativa upp en framtid med rumänska tiggare utanför ICA och Coop. Det hade nog uppfattats som alltför osannolikt. Sverige återinförde i november 2015 kontroller vid gränser mot andra EU-länder som ingår i Schengensamarbetet.
• Den olagliga penningtvätten är kamouflerad transport av pengar som stulits från staten, företagen eller direkt från enskilda - och/eller brott mot en stats valutalagar. Tvätteriets grund är inte kapitalets fria rörlighet utan brottslighetens verksamhet över nationsgränserna. Men tekniken och politiken har underlättat övergången från sprängfyllda portföljer och resväskor med sedlar och andra dyrbarheter till bankkontodribblande.
Varor, tjänster och kapital har inga egna viljor som kan besluta att flytta. Men människor har egna viljor, och tankar. Och kan köpa och sälja, se och höra.
En legalt fri rörlighet, men något som få kan utnyttja, skapar sällan akuta politiska problem. Legalt fri, och möjlig för många, kan däremot göra det - genom att underlätta stora folkomflyttningar. Ny teknik har gett många tillgång till sociala medier, och även det som skulle kunna kallas sociala resor.
Ett folk kan också känna det egna landet som den egna borgen.
Grannskapskänslan är viktig både i ett kvarter och i en nation - "goda grannar". Om många skulle vilja passera nationella gränser för personer, varor, tjänster och kapital, kan regeringar räkna med påfrestande politiska beslut.
Det är en självklar slutsats, vilket inte hindrar dokumenterad oförmåga att planera för och i tid observera när den blir aktuell. Sverige 2015 är ett exempel.
En välfärdsstat kan ha råd med många gästarbetare, men inte många gästarbetslösa.
Den långsiktiga, stabila lösningen på de problem som leder till framtida folkvandringar - den ofria, påtvingade rörligheten - finns hos demokratier och marknadsekonomier.
Deras ledare i politik, näringsliv, religion och kultur borde kunna påverka och omvända de potentiella efterföljarna till dagens totalitära läromästare.
För sin egen makthungers skull hindrar dessa opposition, och dämpar utvecklingskraften hos det egna folket, som flyr ofrihet och vill lämna fattigdom.
Till synes orörliga och stela skyr dessa makthavare tankens fria rörlighet.
Tankefriheten borde kallas den femte friheten.
Den är den allra viktigaste av de fem och av våldsmakarna den mest fruktade. En frihetsdröm för alla förtryckta och förföljda.
CARL-JOHAN WESTHOLM är ordförande i Uppfinnarkollegiet.
Tf