Diger att göra lista för president

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Diger att göra lista för president Senaste nytt om flyktingkrisen

Diger att göra lista för president - Den så kallade smekmånaden lär bli kort. Efter en historiskt smutsig valrörelse måste Barack Obamas efterträdare kavla upp ärmarna och sätta igång att jobba genast.

- Nästa president måste snabbt försöka flytta fokus från den infekterade valrörelsen. Segraren kommer att leda ett land där en stor del av invånarna inte anser att han eller hon är rättmätigt president, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, till TT.

Galdieri syftar på republikanen Donald Trumps antydningar om valfusk, ett resonemang som många väljare tagit till sig, och den avsky som valrörelsen väckt - både gentemot Trump och demokraten Hillary Clinton. Han spår att tiden närmast efter valet blir full av fientliga utspel.

- Det hela kompliceras av att Donald Trump inte är någon vanlig republikansk kandidat. När John McCain förlorade mot Barack Obama erkände han sig besegrad med ett inspirerande tal och Obama höll en middag för honom kort därefter. Det är svårt att tänka sig ett sådant scenario om Clinton vinner, när Trump har ifrågasatt hela valet.

Sakpolitiskt väntar flera heta potatisar. Nästa president måste snabbt komma igång med jobbsatsningar, få till en invandringsreform och ta USA:s bristfälliga infrastruktur med trasiga vägar och sönderfallande broar på allvar. Minst en domare i Högsta domstolen ska tillsättas och frihandelsavtalet TTIP (mellan USA och EU) ska förhandlas färdigt eller fimpas.

- Dessutom ärver näste ledare alla problem i Mellanöstern och Syrien, han eller hon måste snabbt ta ställning till hur IS ska bekämpas, påpekar Galdieri.

- Och klimatfrågan kommer att bli stor, även för en president Trump som har sagt att klimatförändringar är en bluff.

Nästa president tar också över en kongress som de senaste åren blivit allt mer polariserad och haft stora svårigheter att samarbeta med Vita huset. Så kan det också bli de närmaste åren. Få av kongressens republikaner har ställt sig bakom Trumps kandidatur och de har heller inte särskilt mycket till övers för Clinton. Och det mesta tyder på att republikanerna behåller sin majoritet, åtminstone i representanthuset.

- Jag skulle råda nästa president att välja ut en två, tre prioriterade frågor och försöka få dem igenom kongressen och i förhandlingarna visa sin goda vilja mot motståndarsidan, säger Galdieri.

Ytterligare en utmaning för både Hillary Clinton och Donald Trump blir att anta rollen som landsfader/moder. De är de minst populära presidentkandidaterna i modern tid och betydligt färre har en positiv bild av dem än av sittande president Obama.

Att Barack Obama är omtyckt var tydligt när han kampanjade i Florida härom dagen.

- Han är den bästa vi haft, den enda som inte varit skandalomsusad, sade kocken Telia Marie Lamb som väntat i timmar på en sportarena för att få höra presidenten tala.

- Men han har också lämnat efter sig några tuffa utmaningar. Det är fortfarande alldeles för dyrt att plugga och att gå till doktorn.

Juridikstuderande Crystal Britt, en bit bort i folkhavet, framhöll också paret Obama som förebilder som hon kommer att sakna.

- Men även Hillary är inspirerande, det är tack vare henne jag vill bli advokat. Vinner hon tror jag att kongressen blir hennes stora utmaning.

Viktiga saker som USA:s nästa president måste ta tag i:

Invandringsreform. Frågan har varit het i valrörelsen. Barack Obama misslyckades med att få sin reform genom kongressen och använde sig i stället av en form av dekret för att skapa en väg till medborgarskap för cirka fem miljoner papperslösa. Initiativet har stämts av tiotals delstater. Om Donald Trump blir president har han lovat att bygga en gränsmur mot Mexiko.

Få igång jobbmotorn. USA:s medelklass är fortfarande skadskjuten efter den ekonomiska härdsmältan och bolånekrisen som kulminerade 2008. Många har inte råd att gå till tandläkaren eller låta sina barn studera. Höjda minimilöner och nya jobb i nya branscher efterfrågas av många väljare.

Sjukförsäkringsreformen. Ungefär halva befolkningen gillar Barack Obamas sjukförsäkringsreform Obamacare, som bland annat låter barn vara kvar på sina föräldrars sjukförsäkring tills de fyller 26. Hälften gör det inte. Antingen ska den rivas upp eller kompletteras.

Universitetsstudier. Att läsa på universitet eller högskola kostar hundratusentals kronor om året. Om Hillary Clinton väljs till president har hon lovat att göra det gratis att läsa på statliga universitet.

Världsläget. Terrorrörelsen IS, spänningarna med Ryssland och dess president Vladimir Putin, det bräckliga Iranavtalet och Nordkoreas provsprängningar. Och flyktingströmmar och klimatkrisen ovanpå det.

Högsta domstolen. Består just nu bara av åtta domare. En vresig senat har vägrat att godkänna Merrick Garland, som Barack Obama nominerade efter att Antonin Scalia avled i våras.

Stärka medelklassen. Både Trump och Clinton har lovat överkomlig barnomsorg. Och Clinton har lovat tolv veckors betald föräldra- eller sjukledighet. Att få det igenom kongressen är en annan sak.

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution, TT:s arkiv

Källa - 2016-11-08 11:21

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Kuratorn mobulbostäder MKB
  5. Angela merkels efterträdare
  6. Bilda regering efter valet
  7. Flyktingkaravanen
  8. Fabian fjälling
  9. Ibrahim Nasrulleyev
  10. Nya lagar 2017

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+