Dramatisk förändring i EU parlamentet väntar

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Dramatisk förändring i EU parlamentet väntar Senaste nytt om flyktingkrisen

Dramatisk förändring i EU parlamentet väntar - I 18 medlemsländer finns det högernationalistiska, EU-kritiska, partier som ligger över 10 procent i opinionen.

I en rapport till Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) konstaterar Simon Hix att de populistiska, anti-europeiska partierna kan få 35-40 procent av rösterna i vårens val. Då räknar han in såväl vänster- som högerpopulistiska partier. Men det är framför allt de högernationalistiska som vuxit kraftigt på senare år.

De största och mest kända är ungerska Fidesz, Italienska Lega, polska Lag och ordning, Österrikiska FPÖ, nederländska FvD och franska NA (tidigare Nationella fronten). Sverigedemokraterna ligger åtta i EU när det kommer till opinionssiffror.

I några länder, som Ungern, Polen, Italien och Estland leder de eller ingår i regeringarna. I andra, som Danmark, utgör de regeringsunderlag.

Det är en dramatisk förändring som ägt rum sedan Berlinmurens fall 1989. Då hade de högerpopulistiska partierna ett genomsnittligt stöd på 3,1 procent i Europa. I dag ligger det på över 15 procent.

- Det finns många, komplexa förklaringar till detta, men det är ett symtom på att de etablerade partierna tappat greppet om väljarna, säger Göran von Sydow, chef för Sieps.

Många anser att de här partierna utgör ett hot mot demokratin. Andra att de faktiskt engagerar och ger röst åt människor som annars inte har någon röst i politiken. De är inte öppet antidemokratiska, utan accepterar de grundläggande spelreglerna. Däremot ger de inte mycket för den liberala demokratin med oberoende domstolar, fria medier och minoritetsskydd. Det är majoritetsvälde, "folkets röst", som gäller. Nationell identitet är central.

- Att de vuxit är inte odemokratiskt, utan en reaktion på problem som de traditionella partierna inte lyckats lösa. Det avgörande blir om de partierna kan göra det, annars kommer de här högerpartierna att ta över och avskaffa den liberala demokratin, med demokratiska medel, säger Simon Hix till TT.

Frågan är vad som kommer att hända i det nya Europaparlamentet i detta nya politiska landskap. Simon Hix varnar för ökad politisk fragmentisering och ökade svårigheter att skapa politiska allianser. De två stora partigrupperna, liberalkonservativa EPP, där M och KD ingår, och socialisterna och demokraterna, S&D, där S ingår, väntas backa och förlora den majoritet de haft tillsammans.

Däremot väntas den liberala gruppen, Alde, där L och C ingår, gå framåt när franska En Marche kommer in. EPP och S&D kommer att tvingas till samarbete med Alde för att skapa majoriteter.

- Alde kan bli kungamakarna i parlamentet, säger Hix.

Även om de högernationalistiska partierna väntas få stora framgångar är det en öppen fråga hur de kommer att organisera sig. I dag är de uppdelade i tre partigrupper, där den största är ECR, där SD och brittiska Tories ingår. Möjligheten att skapa en gemensam partigrupp anses liten. Trots enighet i synen på migration och mindre integration i EU, skiljer sig många partier åt i andra frågor, såsom ekonomisk politik och synen på Ryssland.

Italienska Lega har skapat en ny grupp med franska NA och lyckats få med SD:s systerpartier Sannfinländarna och Dansk folkeparti. Men SD tänker inte följa efter.

- Det kommer nog att bli två grupper. Det är dels synen på Ryssland som skiljer, dels att vi och andra i ECR vill orientera oss mer åt de traditionella konservativa partierna, säger SD:s gruppledare Mattias Karlsson.

Moderaternas Europaparlamentariker Christofer Fjellner, som lämnar efter 15 år, tror inte att det avgörande blir hur de högernationalistiska partierna agerar.

- Det avgörande blir vad EPP gör, säger han.

Trots tydliga partigrupper, följer inte alltid omröstningarna i parlamentet samma mönster som i nationella parlament med tydliga skiljelinjer mellan partierna. I stället uppstår ofta nya konstellationer i varje enskild omröstning. Det gäller inte minst i frågor om ökad europeisk integration och migration och asylfrågor, men även i frågor om sociala rättigheter, jordbruk och jämställdhet.

En följd av ett mer fragmenterat parlament kan bli att EU-kommissionen får svårare att få igenom sina förslag. Samtidigt riskerar parlamentet som politisk kraft att försvagas i förhållande till medlemsländernas regeringar.

Källa - 2019-05-05 09:04

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+