Ekonom Skräcksiffra om invandring stämmer inte - Statens pensionskostnader kan fördubblas på sikt på grund av migration, enligt en ny rapport. Men den prognosen ifrågasätts kraftigt av ekonomer.
- Den visar hur illa det skulle kunna gå. Men det kommer inte ske, säger Bengt Roström på Nordea.
Statens kostnader för pensionssystemet kan öka dramatiskt i och med invandringen från länder med låg utbildningsnivå, visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
Kostnaden beräknas stiga från runt 43 miljarder kronor till 86 miljarder år 2060 - vilket är något som Dagens Industri rapporterat om i veckan.
Det är alltså grundskyddet i pensionssystemet som berörs - det vill säga garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd som finansieras av staten. Och inte den inkomstbaserade som ligger utanför statsbudgeten.
Men Pensionsmyndighetens prognos ger en skev bild av en möjlig situation. Beräkningarna är baserade på att den framtida invandringen kommer befinna sig på omkring 110 000 personer om året - vilket är en osäker siffra.
Till exempel väntas som mest 33 000 asylsökande till Sverige per år fram till 2021. Därefter vet man inte hur det kommer att se ut, enligt Migrationsverket. Resterande delen av de som invandrar är svenskar som flyttar tillbaka, eller personer från delar av exempelvis Norden.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Men Pensionsmyndighetens beräkningar utgår också från att nyanlända kommer fortsatt ha svårt att få jobb och lägre genomsnittsinkomster - vilket är något som kan förändras över tid.
- Beräkningen är säkert riktig. Jag tvivlar inte på den. Däremot är antagandena, som är baserade på dagens och gårdagens situation, väl pessimistiska, säger Bengt Roström, makroanalytiker på Nordea.
Han menar att man måste ta prognosen med en rejäl nypa salt - det är nästintill omöjligt att göra tillförlitliga prognoser för en så lång period framåt. Därför ska prognosen tolkas som ett "worst case scenario", enligt Bengt Roström.
- Det här är så illa det skulle kunna gå om vi fortsätter med att ta emot över 110 000 under de närmsta 43 åren. Det skulle innebära närmare fem miljoner personer, en ökning av befolkningen med 50 procent. Det skulle bli en väldigt stor belastning på samhällsekonomin. Men invandringen kommer troligen aldrig att nå upp till denna nivå.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, sätter fingret på ytterligare en brist i Pensionsmyndighetens analys.
- Man utgår ifrån en pensionsålder på 65 år. Det är ett antagande som kan ifrågasättas. Sannolikheten är hög att detta inte gäller 2060, säger han.
Socialminister Annika Strandhäll (S), som är ansvarig för pensionssystemet, betonar att regeringen inte har något med hur myndigheten valt att utforma analysen. Men hon är samtidigt medveten om att beräkningarna är osäkra.
- Om antagandet om hur många som kommer till Sverige, och hur snabbt det går att komma i arbete ändras, då ändras också siffrorna. Men det betyder att vi med politikens hjälp kan påverka hur det blir. Rapporten visar tydligt på den integrationsutmaning vi står inför, säger hon i en skriftlig kommentar till SvD.
Bengt Roström på Nordea tycker att man inte ska bortse från de intäkter samhället får via invandringen.
- Vi får en ung färdig anställningsbar arbetskraft. Vi har heller inte behövt kosta på kostnaderna för uppväxtiden. De är klara för arbetsmarknaden i den mån de är kvalificerade. Den kostnaden som vi har sluppit kanske vi kan nyttja genom att de får jobb.