En första knock out kan avgöra franska valet - Alain Juppé eller François Fillon - den som vinner söndagens primärval för den franska högern blir med stor sannolikhet Frankrikes nästa president. Frågan är vilken av de två som kan locka väljare bort från Marine Le Pen, Nationella frontens partiledare som plockar poäng på sin invandringskritik.
NICE. - För mig är det viktigt att de kontrollerar gränserna. Idag vet vi inte vilka som kommer in. De kan vara flyktingar men de kan ju också vara terrorister, säger servitören Eric, och pekar bortom klipporna, i riktning mot Italien.
På andra sidan gränsen, intill den italienska småstaden Ventimiglia och bara ett par kilometer från den franska Rivierans strandpromenader, har i omgångar flera hundra, ibland flera tusen migranter från framför allt Afrika och Mellanöstern väntat på en chans att ta sig över till Frankrike och vidare in på den europeiska kontinenten.
De har färdats över Medelhavet, oftast från Libyen, till Italien. Men exempelvis fransktalande afrikaner vill ofta ta sig till Frankrike eller Belgien, där de förstår språket. Andra vill till Tyskland, Storbritannien eller kanske Sverige.
Eric, servitören i Nice, vill först inte tala om vem han ska rösta på om det var presidentval i Frankrike dag. Men om SvD lovar att inte sätta ut hela hans namn så går han med på att berätta: Marine Le Pen. Partiledaren för det högerextrema partiet Nationella fronten, som vill att Frankrike lämnar det så kallade Schengensamarbetet om öppna gränser inom EU.
Under de senare årens migrationskris stängde Frankrike flera av sina gränser österut, för att hålla migranterna ute. Och efter terrorattackerna i Paris förra året och dramat på Promenade Anglaise här i Nice i somras, då en ensam, psykiskt sjuk lastbilsförare mejade ner och dödade 86 personer på den berömda strandpromenaden, så har säkerheten och republikens yttre gränser men också radikal islamism blivit brännheta frågor i den politiska debatten.
Alain Juppé och François Fillon, politikerna som på söndagen går upp i en slutstrid om platsen som högerns kandidat i presidentvalet i vår, har bägge sagt att de vill satsa mer på säkerheten i landet. Juppé vill tilldela reservister och civila polisens skrivbordsjobb, så att fler poliser kan placeras på fältet. Fillon vill ge polisen mer pengar till utrustning, inte minst tekniskt utrustning, som behövs för att spåra och stoppa terrorister.
I synen på invandring och integration skiljer sig dock de båda kandidaterna, bägge från partiet Republikanerna, åt. Medan Francois Fillon talar om assimilering - inte integration - av invandrare, om problem med islam och om vikten av att alla som bor i Frankrike anammar en fransk identitet, så talar Alain Juppé om det sedan århundraden multikulturella och multireligiösa Frankrike, och att fransmännen borde omfamna en "lyckligt identitet" för alla.
Synen på invandringen kan bli det som lockar väljare i presidentvalet i vår bort från - eller rakt i famnen på Marine Le Pen.
Den som blir högerns kandidat i presidentvalet blir nog också Frankrikes nästa president. Det är politikkännare, debattörer, opinionsmätare och till och med den franska vänstern tämligen eniga om. Socialisternas presidentkandidat förväntas åka ut i den första omgången i maj. I slutomgången, i juni, möts därför Marine Le Pen och högerns kandidat, och vänstern blir då tvungen att sluta upp bakom högerkandidaten om de vill mota bort Le Pen.
Men det kan ta emot för mycket för vänsterväljare att rösta på en högerkandidat som i exempelvis frågorna om invandring är alltför lik Le Pen. Som Fillon. Då kan de istället välja att lägga sig på sofflocket.
Alain Juppé menar att han är den kandidat som vänstern kan gå med på att aktivt stödja.
- Det tjänar ingenting till att vinna primärvalet och man sedan förlorar presidentvalet. Det är bara jag som kan slå Marine Le Pen, sade kandidaten till tidningen Nice Matin på fredagen.
Å andra sidan kan både vänster- och högerväljare som i hemlighet är anhängare av Marine Le Pens och Nationella frontens invandringspolitik mobilisera sig att rösta på Fillon, eftersom han vore ett mer "rumsrent" alternativ än hon.
Är 62-år och katolik
• Var tidigare premiärminister under dåvarande president Nicolas Sarkozy,.
• Lanserade sin kampanj tidigt, redan 2014 - flera månader innan någon av hans rivaler i Les Républicains (Republikanerna).
• Misslyckades - till skillnad från Sarkozy och Juppé - att bygga brett stöd på marken.
• Har uppvaktat katolska väljare.
• Har lovat landets biskopsråd att lagföra principen att "ett barn alltid är frukten av en far och en mor".
• Det ses som en indirekt attack på möjligheterna till adoption och provrörsbefruktning för homosexuella par.
• 71 år gammal och var tidigare premiärministern (1995-1997).
• Hoppas bli presidentkandidat för Les Républicains (Republikanerna).
• Var borgmästare i Bordeaux under en stor del av de senaste 20 åren.
• Har gett staden en ansiktslyftning vilket lockat både turister och nya invånare.
• Har jobbat med mer vänsterorienterade borgmästare och främjat interreligiös dialog.
• I ett försök att lätta upp bilden av sig själv som stel och blyg har Juppé låtit sig fotograferas när han dansar med pensionärer.
• I tv har han berättat om de många kärleksaffärer han haft mellan sina två äktenskap.
• Närde en barndomsdröm om att bli påve.