En varning till alla som flirtar med exit - Kaos på finansmarknaderna och hektiska krismöten i Bryssel väntar om britterna röstar för brexit på torsdag. Kanske också en dominoeffekt med folkomröstningar i andra EU-skeptiska medlemsländer.
Priset för en brittisk skilsmässa lär därför bli högt - som en varning till alla som flirtar med exit.
BONN. Europeiska rådets ordförande och den tidigare polske premiärministern Donald Tusk var i sin ungdom aktivist i motståndsrörelsen Solidaritet. Han har sett kommunismen falla och Östeuropa inlemmas i EU.
Nu fruktar han att hela EU-projektet kan gå över styr.
- Som historiker befarar jag att brexit kan vara början på nedmonteringen av inte bara av EU utan också av hela den västliga politiska civilisationen, larmade han häromdagen i en intervju med tyska Bild.
Låter det sanslöst överdrivet? Som skrämselpropaganda?
Lyssna då på Tysklands knastertorra finansminister Wolfgang Schäubles som är en av EU:s veteraner och en luttrad realpolitiker. Han är mindre melodramatisk men budskapet är detsamma.
- En dominoeffekt kan inte uteslutas. Hur kommer exempelvis Nederländerna att reagera? De är traditionell mycket nära lierade med Storbritannien, påpekar han i Der Spiegel.
Inte bara holländarna sympatiserar med Storbritanniens syn på världen. Framför allt i norra Europa är det många som befarar att EU förändras till det sämre om britterna lämnar klubben, att EU blir mindre frihandelsorienterat, mer centralistiskt, mer navelskådande och mer dominerat av Sydeuropa.
Lägg till det eurokrisen, flyktingströmmarna och rädslan för en urholkad välfärd. Dessutom en växande känsla av att ett tondövt Bryssel och avskärmade nationella politiska eliter är i otakt med väljarna. Det är som upplagt för missnöje.
På bara åtta år har stödet för EU rasat med 17 procentenheter i Frankrike till i dag 38 procent. I Spanien har sympatierna minskat med 16 procentenheter till 47 procent. I Sverige är det i dag hela 44 procent som har en negativ syn på EU.
Det betyder inte automatiskt att kritikerna förordar en exit. Däremot vill allt fler att folket ska få en chans att yttra sig. Bert van Roosebeke vid tankesmedjan CEP räknar med att pressen kommer att bli särskilt stor i de länder som inte ingår i eurozonen. De kommer att titta mycket noga på vilken deal britterna får om de lämnar EU, tror han.
Ska EU hållas ihop gäller det alltså att driva upp priset för brexit. "In is in, out is out", säger Wolfgang Schäuble och låter förstå att britterna ska ut i kylan om de röstar för "leave" - som en varning till andra som leker med tanken på skilsmässa.
Fabian Zuleeg, chef för tankesmedjan European Policy Center i Bryssel, är övertygad om att EU kommer att göra allt för att brexit inte ska bli en attraktiv förbild. "Med en riktigt smärtsam exit lär få länder betrakta detta som en option", tror han.
Den brittiska "leave"-sidan räknar med en lång förhandlingsperiod och förhållandevis mjuk övergång. Målsättningen är att vänta med att utlösa Lissabonfördragets artikel 50 som reglerar utträdet för att under tiden föra informella förhandlingar. Budskapet från Bryssel är däremot: Sluta drömma!
Men till saken hör att ingen vet hur en demonstrativ "straffaktion" skulle slå. Effekten kan bli en helt annan än den eftersträvade och i själva verket ge EU-kritikerna luft under vingarna. Inte minst i Tyskland och Frankrike som har val nästa år och där tyska AfD och Marine Le Pens Front National gärna utmålar Bryssel som roten till allt ont.
Hur sannolikt är då en Frexit, Danexit, Swexit eller Nexit? Att stödet för EU minskar är en klar trend. Men samtidigt är skillnaderna mellan medlemsländerna stora. Dessutom har EU på många håll blivit syndabock för allt som är fel. EU-kritik är alltså inte samma sak som att vilja lämna gemenskapen.
Det visar Polen där den nya nationalkonservativa regeringen har gått på kollisionskurs med EU. Samtidigt hör polackerna till de största EU-vännerna med hela 72 procent som ser positivt på EU, enligt Pew Research. Huvudorsaken är att få länder har gynnats ekonomiskt och politiskt av medlemskapet som Polen.
På andra sidan av skalan befinner sig där Grekland där ekonomin har backat med en fjärdedel sedan eurokrisen bröt ut och där EU och långivarna har insisterat på hårda åtstramningar i utbyte mot stöd. Där är det bara 21 procent som hyser sympatier för EU och 71 procent som är emot. Men när det kom till kritan förra året så det var risken för en grexit som fick väljarna att svälja krismedicinen.
Överraskande stark är motståndarsidan i Frankrike som är en av de stora vinnarna i EU när det gäller jordbruksstöd. Men här blandas avtagande ekonomisk konkurrenskraft och motstånd mot ekonomiska reformer med en känsla av att Frankrike förlorat inflytande i världen och i EU. Trots detta kräver inte ens Marine Le Pen ett franskt utträde.
I Sverige är EU-vännerna i majoritet. Men samtidigt visar en pejling av YouGov att hela 38 procent skulle rösta för att Sverige lämnar EU om britterna gör så. Liknade siffror uppmättes i april av TNS Sifo med 36 procent som skulle rösta för ett utträde och 32 procent för att stanna kvar.
Långt ut på den EU-kritiska kanten ligger också Danmark där det i en mätning av Epinion i april var praktiskt taget dött lopp mellan väljarna som vill lämna EU (27 procent) och de som vill stanna kvar (30 procent) efter ett brittiskt utträde.
I Nederländerna käver mer än var tredje väljare en folkomröstning om landets EU-medlemskap. Men samtidigt beskriver sig 54 procent som starka eller måttliga EU-vänner, enligt en färsk enkät av TNS Nipo. Ett EU utan Nederländerna som 1957 var en de sex grundarnationerna är för de flesta otänkbart.
Trots detta, kraven på folkomröstningar är starka i EU. Men många tror att det i så fall kommer det att handla mer om att minska Bryssels inflytande och sänka integrationstakten - inte om att lämna EU helt och hållet.