Erdogan vill få bort kurderna från parlamentet - Ingmar Karlsson, tidigare svensk generalkonsul i Istanbul, är inte överraskad av nyheten att partiledarna för prokurdiska oppositionspartiet (HDP) gripits av polis.
- Det har legat i korten ganska länge. Målet är att kunna utlysa ett nyval och sedan formellt göra om presidentskapet, säger Ingmar Karlsson, författare och forskare knuten till Lunds Universitet.
Utöver partiledarna Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag greps nio parlamentariker av turkisk polis. De anklagas för att inte ha velat vittna om brott kopplade till "terroristpropaganda".
- Jag har vänner som skrivit i fel tidning som blivit arresterade. Det finns ingen grund i anklagelserna. Erdogan vill förstärka en vi mot dom-känsla för att få bort kurderna från parlamentet. Det är på så sätt han kan forma det nya Turkiet med osmansk framtoning, säger Ingmar Karlsson.
Ingmar Karlsson var svensk generalkonsul i Istanbul mellan 2001 och 2008. Han har skrivit flera böcker och skrifter om utvecklingen i Turkiet och Mellanöstern.
- President Erdogan hade kunnat använda den misslyckade militärkuppen från i somras genom att samla folket. Men nu är han inriktad på att driva igenom ett nytt presidentskap som ska vara på plats senast 2023 då republiken fyller 100 år, säger Ingmar Karlsson.
- Ambitionen syftar tillbaka mot Lausanne-freden från 1923 då Turkiets landgränser fastställdes. Erdogan har ofta ifrågasatt Lausanne-fördraget, tillägger Ingmar Karlsson.
"Kurdfrågan" var på väg att lösas för tiotalet år sedan. I augusti 2005 sade Erdogan, som valts till president 2001, till nyhetsbyrån Reuters att "kurdernas problem är mitt problem".
- Men polariseringen tog fart under 2007. Erdogan har länge velat hitta en anledning att förbjuda HDP för att kunna ändra författningen, säger Ingmar Karlsson som i nästa vecka föreläser på UI, Utrikespolitiska Institutet, i ämnet.
HDP nådde i i valet i juni 2015 13,1 procent, motsvarande 6,5 miljoner röster, vilket gav 80 parlamentsplatser.
I omvalet fyra månader senare fick HDP 10,5 procent av rösterna, men klarade alltså ändå den höga 10-procentspärren till parlamentet. Det nedgående resultatet på så kort tid tolkades allmänt som att president Erdogan i folkets medvetande lyckats koppla ihop partiet med den kurdiska terroristorganisationen PKK.
Erdogan har sedan dess systematiskt inskränkt yttrandefriheten och frihetsberövat många oppositionella röster. Omfattningen nådde en ny nivå när även HDP-ledarna arresterades.
- Det här måste ses som en provokation mot hela EU, säger Ingmar Karlsson.
Protesterna från stora länder som Tyskland och Frankrike är hittills ändå få.
- Erdogan sitter med några miljoner flyktingar på handen. Det är som när USA klagade på Kina att landets folk inte fick utresetillstånd.
- Hur många vill ni ha? 100 eller 200 miljoner, kom svaret från Kina, berättar Ingmar Karlsson.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström beskrev under fredagen de senaste händelserna som extremt oroande i ett pressmeddelande:
"Gripandena kan inte ses som isolerade fall utan som en fortsättning på en längre tid av åtgärder mot HDP-företrädare. Vi förväntar oss att dessa folkvalda företrädare släpps. En återgång till fredsprocessen med PKK är nödvändig för landets fortsatta demokratisering och regionens stabilitet. Det är viktigt att EU:s medlemsstater reagerar samlat för att mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet upprätthålls", skriver Margot Wallström.
Även EU:s utrikeschef Federica Mogherini är "extremt oroad" över utvecklingen i Turkiet. Hon skriver på Twitter att hon har varit i kontakt med turkiska myndigheter och att hon har kallat till ett möte med EU-ambassadörer i Ankara.