Ett osäkrare Europa med Schulz i Berlin?

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Ett osäkrare Europa med Schulz i Berlin? - Att Tyskland sakta ändrar hållning i försvarspolitiken vittnar om en viktig psykologisk förändring som kommer att ha stor betydelse för Europas säkerhet. Frågan är om kursändringen fortsätter om Martin Schulz vinner förbundsdagsvalet i september, skriver Säkerhetsrådets Erik Thyselius.

FÖRSVAR. När USA:s president Donald Trump kallade Nato för "föråldrat" och extremt dyrt aktualiserades frågan om hur villigt USA egentligen är att skydda sina bundsförvanter. Sedan dess har Trump kovänt men givet att mannen tenderar att ändra sig i centrala frågor från en dag till en annan är det nog för tidigt för Europa att andas ut.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

I Tyskland har medvetenheten om den amerikanska administrationens oberäknelighet stärkt den politiska viljan att satsa på försvaret; försvarsminister Ursula von der Leyen (CDU) ska enligt uppgift presentera tre helt nya divisioner under det kommande mötet med övriga Natoländers försvarsministrar i juni, och i februari underströk Angela Merkel (CDU) att Tyskland "måste" uppfylla Natos tvåprocentsmål.

Osäkerheten kring huruvida Europa är skyddat av USA:s kärnvapenparaply med Trump i Vita huset har till och med lett till att det tidigare tabubelagda ämnet om ett tyskt atomvapenprogram har diskuterats, om än på ett teoretiskt plan.

För en utomstående betraktare kan det vara svårt att förstå innebörden och laddningen i den kursförändring som håller på att ske i den tyska försvarsdebatten; steget från tidigare diskussioner om huruvida Tyskland överhuvudtaget borde skicka trupper utomlands, till att nu vara på väg att bli det land som de facto kan komma att axla huvudansvaret för säkerheten i Europa är enormt. Den historiska skuld ("Die Schuldfrage") som definierat tysk utrikes- och försvarspolitik sedan andra världskriget börjar sakta tappa i kraft.

I Tyskland finns det dock invändningar bland politiker och tjänstemän mot att gå för snabbt fram mot tvåprocentsmålet; rent praktiskt går det inte att satsa så mycket pengar så fort, man vill invänta en gemensam europeisk försvarspolicy i syfte att undvika dubbla vapensystem och med tyska mått mätt har det redan skett en stor kursändring i försvarspolitiken. Dessutom anses tvåprocentsmålet framförallt vara ett kvantitativt mål, inte ett kvalitativt mått. Att ett land som Grekland lyckas uppfylla sitt åtagande beror framförallt på att ekonomin imploderat mer än något annat, lyder argumentationen.

Risken finns dock att Trumpadminstrationen visar föga intresse för det tyska perspektivet, skriver doktor Heidi Tworek för sajten War on the Rocks. I stället vill man sannolikt se tydliga budgetmål som med fördel låter sig presenteras i en enkel Excelpresentation.

Att Tyskland fortsätter sin satsning på försvaret är inte heller någon självklarhet. Utrikesminister Sigmar Gabriel (SPD) har försökt blanda bort korten, då han menar att även tyskt bistånd bör räknas in i tvåprocentsmålet. I valrörelsen har även kanslerkandidaten Martin Schulz (SPD) sagt att han inte skulle arbeta för att öka försvarsutgifterna vid en valseger.

Det är möjligt att Schulzs uttalande bara är ett led i en större SPD-strategi i syfte att vinna Trumpkritiska röster. Men uttalandet kan mycket väl spegla Schulzs sanna övertygelse. Om det stämmer finns det än större anledning att hoppas på att Angela Merkel får förnyat förtroende som förbundskansler i september.

SEGER FÖR CDU. Söndagens delstatsval i Schleswig-Holstein vanns övertygande av Angela Merkels CDU (32 procent). Bittrare var det för Martin Schulzs SPD (27,2 procent). Nu ökar trycket ännu mer på socialdemokraterna att göra ett bra val i delstaten Nordrhein-Westfalen den 14 maj.

DEMOKRATIN UTE BLAND UNGA. Konservativa tidningen FAZ rapporterar om en undersökning som visar att endast hälften av europeiska ungdomar anser att demokratin är det bästa styrelseskicket. Svagast stöd för demokratin återfinns bland franska (42 procent), polska (42 procent) och italienska (45 procent) ungdomar. Var femte tillfrågad ungdom förordar även ett utträde ur EU. En sociolog som analyserat undersökningen, Marcus Spittler, menar dock att underlaget inte bör utgöra grund för allmän förfäran inför "dagens ungdom". Enligt honom stöder visserligen ungdomar den europeiska tanken, men är kritiska till EU:s handlingskraft. Läs hela undersökningen här.

HÖGERTERROR. Tidningen Tagesspiegel skriver att även Tysklands före detta president Joachim Gauck och justitieminister Heiko Maas (SPD) var måltavlor för den misstänkta högerextrema terroristen "Franco A". Genom att leva ett bisarrt dubbelliv som officer och asylsökande misstänks mannen ha planerat ett förment islamistiskt terrordåd i syfte att öka hatet mot flyktingar. Enligt Tagesschau ska den terrormisstänkte även ha undangömt 1 000 patroner som förmodas ha planerats att användas vid ett terrordåd. Tyska myndigheter har hittills hunnit gripa två misstänkta medhjälpare till Franco A, varav en också är officer. Skandalen har utlöst en intensiv debatt om förekomsten av högerextrema värderingar inom den tyska armén.

SCHULZS DILEMMA. Ska SPD-ledaren styra sitt parti mer åt vänster och satsa på ett samarbete med Die Linke eller mer mot mitten för att föra SPD till seger? Engelskspråkiga Financial Times har en läsvärd sammanfattning av det rådande inrikespolitiska läget.

ERIK THYSELIUS är projektledare på tankesmedjan Frivärld och biträdande redaktör för Säkerhetsrådet.

Källa - 2017-05-10 08:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+