EU och bankerna. En kris som måste få sitt slut. - Europeiska bankmyndigheten har sedan finanskrisen 2008 gjort flera stresstester på bankerna i EU. Under fredagen redovisas resultatet av det senaste testet.
Spanien och Irland var illa ute tidigt under finanskrisen. Länderna har sedan dess reformerat sina bankväsenden. Spanien gick från ett fyrtiotal till en handfull cajas, sparbanker. Tillväxten tog fart.
Den grekiska ekonomin förbigås med tystnad i internationell press. De grekiska bankerna har så stora problem att de spelar i en division för sig.
Kanske är Grekland för tröstlöst, för nu är det Italien som oroar. Vid stresstestet 2014 var det de italienska bankerna det gick sämst för. Någon förbättring eller några reformer av banksektorn i Italien har inte märkts av trots detta.
De italienska bankerna är - efter de grekiska - i sämst skick i EU. Andelen dåliga lån har ökat från 10 procent till 18 procent under de senaste fem åren.
Att tillväxten i stort sett står stilla i Italien - och har så gjort under de senaste 15 åren - gör sitt till.
För att tillfälligt lösa problemet vill Italiens premiärminister Matteo Renzi skjuta till skattemedel till bankerna.
Renzi utmanas politiskt av Femstjärnerörelsen, ett i sanning populistiskt parti. Det kan därför finnas skäl att stötta Renzi och gå honom till mötes, vilket Tysklands förbundskansler Angela Merkel genom kompromissvilliga uttalanden tidigare i månaden har antytt kommer att ske.
Men är det förenligt med EU:s nya regler?
På papperet ser EU:s regelverk tydligt ut när det gäller stöd till bankerna.
De nya reglerna kom till som ett svar på finanskrisen och den i många stycken ansvarslösa utlåning som bankerna hade ägnat sig åt. För att minska risken för ytterligare finanskriser infördes därför en lag som kräver att bankägarna tar den ekonomiska smällen.
Skattebetalare ska aldrig behöva lösa ut bankerna, försäkrade Angela Merkel mer än en gång.
I december 2015, när en handfull italienska banker riskerade att falla, höll Matteo Renzi på lagen. Det visade sig inte vara populärt.
Bankkunder protesterade. En man som investerat i bankobligationer och förlorade alla sina besparingar, tog sitt liv.
Efter detta har Renzi vägrat att tillämpa lagen. Han har därmed hamnat i konflikt med EU-kommissionen.
EU har knappast råd med mer problem just nu. Inte efter brexit, flyktingkrisen och annat som tynger samarbetet.
Mycket tyder på att problemet därför - i vanlig ordning - kommer att lösas genom en flexibel tolkning av EU:s regler. Renzi vill ge likviditetsstöd till bankerna och menar att det är tillåtet till skillnad från kapitaltillskott.
En lek med ord?
I förra veckan ställde sig i alla fall ECB:s chef Mario Draghi bakom Renzis tolkning av regelverket.
EU har en principfast och en pragmatisk sida. Principerna ska värnas. Tills det blir nödvändigt att göra avsteg från dem.
Men det är svårt att se det rimliga i en ordning där skattebetalare, trots löften om motsatsen, får fortsätta att bära det ekonomiska ansvaret för bankers ansvarslösa utlåning.