EU Egentligen inget eldupphör i Syrien - Beskjutningen fortsätter längs den syriska gränsen till Turkiet trots en ny överenskommelse om ett fem dagars eldupphör.
EU är inte imponerat av överenskommelsen och säger att det egentligen handlar om ett kapitulationskrav gentemot kurderna.
Det har inte ens gått ett dygn sedan Turkiet och de kurdiska styrkorna accepterade ett fem dagar långt eldupphör i norra Syrien. Men på fredagsmorgonen fortsatte beskjutningen kring syriska Ras al-Ayn.
- Fem civila dödades i ett turkiskt luftanfall mot byn Bab al-Kheir, öster om Ras al-Ayn, säger Rami Abdel Rahman, chef vid oppositionella Syriska människorättsobservatoriet SOHR, som bevakar kriget från Storbritannien.
Rök steg mot himlen från staden under förmiddagen och skottlossning hördes från den turkiska grannstaden Ceylanpinar, rapporterar Reuters.
- Det är sporadisk artillerield och man kan höra skottlossning i staden Ras al-Ayn, säger Rami Abdul Rahman.
Både turkisk militär och deras allierade syriska milis deltog i striderna mot kurdledda SDF-alliansen, enligt SOHR.
- Trots avtalet att stoppa stridandet fortsätter luft- och artilleriangrepp mot de stridandes positioner, civila bosättningar och sjukhuset, säger Mustefa Bali, talesperson för de kurdiska styrkorna.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förnekar att det pågår strider. Han hotar att dra i gång offensiven igen i större skala på tisdag kväll om kurderna inte följer avtalet om att dra sig undan från gränsområdena.
Pausen i striderna tillkännagavs efter att USA:s vicepresident Mike Pence och Erdogan träffats i Ankara på torsdagen.
Vita husets talesperson Stephanie Grisham säger nu att det "tar tid" innan avtalet om eldupphöret faktiskt får effekt på marken.
Sedan USA drog undan soldater från regionen, vilket möjliggjorde Turkiets offensiv, har SDF nått en överenskommelse med den syriska regimen om att låta dess styrkor gå in i de kurdiskkontrollerade områdena för att hjälpa till att stoppa Turkiets framryckningar. Men det är inga problem enligt Erdogan eftersom Turkiet inte har några planer på att stanna kvar i områden under regimens kontroll.
SOHR uppger att över 300 000 personer är på flykt i området sedan Turkiet inledde sin offensiv. FN säger att det rör sig om runt 166 000 personer.
Över 220 kurdiska kombattanter har dödats i strider, samt över 180 turkstödda syriska rebeller, enligt SOHR:s uppgifter. I samband med striderna uppges 72 civila ha dödats, varav merparten på den kurdiska sidan.
Turkiet har gått med på att avsluta sin militära offensiv helt - om kurdiska styrkor lämnar gränstrakter där den turkiska regeringen vill upprätta en "säker zon" 32 kilometer in på syrisk mark längs gränsen.
Avtalet har kritiserats från flera håll. EU-ledarna anser att det är otillräckligt och uppmanar Turkiet att avsluta offensiven och "respektera internationella humanitära lagar".
- Det så kallade eldupphöret är inte vad vi förväntade oss. I realiteten är det inte ett eldupphör, det är ett krav på kapitulation för kurderna, säger EU:s permanenta rådsordförande Donald Tusk.
I USA är Trumps politiska motståndare inom Demokraterna kritiska. Även republikanska ledamöter i kongressen ifrågasätter Trump-administrationens agerande.
Erdogan säger att cirka 2 miljoner flyktingar av de cirka 3,6 miljoner som finns i Turkiet kan flyttas in i den säkra zonen, om den även innefattar städer som Dayr al-Zawr och al-Raqqa. Kritiker har sagt att det som pågår längs gränsen egentligen är en etnisk rensning.
Den turkiske presidenten säger också att USA är landets partner, men också att han i nästa vecka ska diskutera frågan om zonen med Rysslands president Vladimir Putin.
Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område - från floden Eufrat i väst och sydväst till den irakiska gränsen i öst och Turkiet i norr. Ett autonomt kurdiskt styre upprättades 2016.
Innan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011 beräknades ungefär två miljoner, en knapp tiondel, av Syriens befolkning vara kurder. De har dock sedan länge saknat grundläggande rättigheter i landet.
Det fanns till en början ett svagt stöd bland kurder för revolten mot Bashar al-Assads regim som var startskottet för kriget, bland annat för att Turkiet uttalade sitt stöd för den största oppositionsgrupperingen.
I kriget har kurderna organiserat sig för att stärka sitt styre i nordöstra Syrien, medan Assad-regimen varit tydlig med att den har för avsikt att återta kontrollen över allt syriskt territorium. Endast ett fåtal gånger har det uppstått strider mellan kurder och regimstyrkor.
Sedan 2015 har de kurdiska styrkorna stridit under Syriens demokratiska styrkors (SDF) banér, en allians med merparten syriska styrkor och militärt understöd av en internationell USA-ledd allians som vände kriget mot terrorrörelsen IS. Runt 11 000 kurdiska stridande dog i dessa drabbningar.
Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, men USA har i praktiken stått mellan parterna och förhindrat en större konflikt. I början av oktober meddelade USA dock att landets soldater ska vända hem. Turkiet inledde kort därpå en större offensiv mot de kurdkontrollerade områdena, med hjälp av turkstödda syriska rebellgrupper.
Turkiet vill upprätta en så kallad säker zon som sträcker sig tre mil in i Syrien längs med hela gränsen. Planen är att flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.
Källa: Landguiden/UI, Reuters, AFP