EU länder spelar Svarte Petter om flyktingar.

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

EU länder spelar Svarte Petter om flyktingar. - De nuvarande asylsystemen i Europa är orättvisa och ineffektiva. Samarbetet i EU destabiliseras samtidigt av strömmen av migranter och motsättningarna om flyktingpolitiken. Även opinionen i de enskilda länderna är splittrad - så även i Sverige där migrationsfrågan var viktig i årets val.

Invandring oroar européerna i allt högre grad. EU:s befolkning var mest bekymrad över arbetslöshet och ekonomi 2014, emedan 21 procent såg immigration och terror som den största utmaningen. Bara tre år senare hade antalet bekymrade över migration nästan fördubblats till 39 procent.

Särskilt de stora europeiska socialdemokratiska partierna har varit långsamma med att finna politiskt hållbara lösningar på den massiva asylinvandring som vi såg 2015. EU-länderna försöker kontrollera antalet asylsökande genom förstärkta gränskontroller vid unionens yttre gränser genom avtal med Turkiet och tredjepartsländer i Afrika. Det handlar om att förhind­ra migranter att nå EU:s territorium för att kunna söka asyl.

I åratal har också enskilda EU-länder försökt göra sig så oattraktiva som möjligt för asylsökande genom nationella åtstramningar. Avsikten har varit att få asylsökande att söka sig till andra länder. De spelar Svarte Petter om flyktingar.

I det här spelet är Sverige en relativt ny deltagare. I Danmark visar däremot en sammanställning på Integrationsministeriets hemsida att "regeringen har genomfört 98 åtstramningar på utlänningsområdet".

Mellan 2014 och 2017 tog Sverige emot nästan 300 000 asylsökande. 2017 beräknade svenska myndigheter att mellan 60 000 och 80 000 personer skulle skickas hem. Myndigheterna hade samtidigt begränsade kunskaper om var cirka 12 000 asylsökande befann sig. De förmodades leva i ett parallellsamhälle, där de riskerar att utsättas för olika former av utnyttjande.

2016 konstaterade finansminister Magdalena Andersson (S) att Sverige förväntades använda 56 miljarder kronor på migration varje år fram till 2020. Beloppet motsvarar FN:s flyktingorganisation UNHCR:s samlade budget för 2017. Den hjälper majoriteten av världens fler än 68 miljoner människor på flykt.

Den globala snedvridningen av resursfördelningen mellan fattiga människor och flyktingar utanför EU och de som lyckas ta sig till Europa utgör en av grundförutsättningarna för människosmugglingen och den påföljande migrationspressen mot Europa. I kombination med att asylsökande som fått avslag ändå inte skickas tillbaka skapas en situation som får tusentals människor att söka illegala och livsfarliga vägar till Europa. Till exempel har nästan 11 000 dödsfall enbart på Medelhavet rapporterats mellan 2014 och 2017.

De nuvarande europeiska asylsystemen är inte humanitära, tvärtom. De är inte heller skapta för att hantera migration i stor skala. Det relativt låga antalet asylsökande till EU under 2018 kan antyda att flyktingkrisen är överstånden. Men global orättvisa, konflikter och klimatförändringar i kombination med en stark befolkningsökning i Afrika och Asien och därtill den fortsatta globaliseringen tyder på en bestående och tilltagande migrationspress.

Detta skapar i sin tur behov av en konstruktiv debatt om mer rättvisa och visionära alternativ till lösningar. Den måste följas av politiskt ledarskap och en vilja att erkänna att långsiktiga lösningar också kommer till ett pris.

En sådan lösning är komplex, men bör omfatta följande fem delar:

För det första behöver man göra upp med hela föreställningen kring spontana asylansökningar och territorialkontakt som avgörande för att få skydd i Europa. Det skulle ändra dagens situation som premierar okontrollerad asylinvandring och människosmuggling. Samtidigt skulle internationella överenskommelser kring migration och kvotflyktingar prioriteras. På så vis säkras nödvändig migration och de många dödsfallen på Medelhavet kan undvikas.

För det andra krävs upprättande av mottagarcentra utanför EU, dit medlemsländerna kan sända asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar. Där kan UNHCR stå för skydd och lokal integration. FN:s migrationsmyndighet IOM skulle kunna stå för repatriering av ekonomiska migranter till sina hemländer.

För det tredje måste mottagningen av kvotflyktingar öka via FN:s kvotsystem. Europa är fortfarande förpliktat att skydda människor på flykt, men det ska ske under FN-systemet och inte kontrolleras av människosmugglare. Ett sådant initiativ skulle sannolikt leda till ett ökat opinionsmässigt stöd för det internationella asylsystemet.

För det fjärde behövs en massiv ökning av ekonomiskt stöd till flyktingar i närområdena. Där är behovet som störst och där kan man hjälpa långt fler människor med de resurser som idag används i Europa.

För det femte bör man integrera migration i and­ra politikområden, såsom handel, lantbruk och fiskeri, skatter och tullar, utveckling, etablerandet av investerings- och exportzoner samt legala migrationskanaler.

Flyktingkrisen var en väckarklocka för Europa. Rätt hanterad kan den leda till förändringar till det bättre. Det handlar om att hjälpa fler och mer, inte färre och mindre. Men på ett sätt så att vi under processens gång inte ödelägger våra egna samhällen.

Källa - 2018-10-01 04:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+