EU rädslan Turkiet slutar att stoppa migranter - Bland EU-länderna finns en stor rädsla för att Turkiets president ska sluta hjälpa dem att stoppa migranter från att ta sig till EU. Förutom att fördöma offensiven i Syrien ser EU-länderna ändå över möjligheten att införa ett vapenembargo mot Turkiet.
BRYSSEL. Samtidigt som de franska och turkiska fotbollslandslagen på måndagen värmde upp inför kvällens EM-kvalmatch på Stade de France i Paris förberedde sig EU-länderna för ett helt annat slags sammandrabbning med Turkiet.
För matchen äger rum mitt i en allt känsligare kontext - såväl sportsligt som säkerhetsmässigt och diplomatiskt.
I städer som Paris, Marseille och Bordeaux anordnades under helgen flera stöddemonstrationer för kurder i Syrien, och inför fotbollskvällen hade Paris stad beordrat fler vakter än vanligt på grund av risken för bråk runt fotbollsarenan. Det bor omkring 800 000 människor med turkiskt ursprung i Frankrike, och närmare 150 000 med kurdiskt ursprung.
Stödmanifestationer för kurder syntes också i helgen i exempelvis Köln, Zürich, Aten, Wien och Stockholm.
Alla EU-länders utrikesministrar fördömde på ett möte i Luxemburg på måndagen formellt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans offensiv i norra Syrien.
Frankrike, Tyskland, Sverige, Finland och Nederländerna har redan fryst all vapenförsäljning till Turkiet, och EU:s 28 utrikesministrar säger nu att man ska se över viljan att införa ett totalt EU-vapenembargo.
“Självklart så kommer medlemsländerna att diskutera hur långt de kan tänka sig att gå med några av åtgärderna på bordet, på grund av Turkiets aktiviteter i Syrien", sade EU:s gemensamma utrikesrepresentant Federica Mogherini, som var med på ministermötet i Luxemburg.
Men det är oklart om alla EU-länder vill gå mycket hårt åt president Erdoğan. Och det räcker med att ett enskilt EU-land säger nej till ett vapenembargo för att förslaget ska falla.
EU-länderna har sedan mars 2016 ett flyktingavtal med Turkiet som går ut på att Turkiet stoppar migranter från att segla från Turkiet till den grekiska övärlden, och också tar tillbaka migranter som redan tagit sig till Grekland. I utbyte betalar EU-länderna totalt sex miljarder euro till bland annat hjälporganisationer som arbetar med de omkring 3,6 miljoner syriska flyktingarna i Turkiet.
Så fort avtalet hade slutits började turkiska gränsvakter stoppa gummibåtar med flyktingar på väg till Grekland. Men avtalet är inte rättsligt bindande, och Erdoğan har flera gånger när han kritiserats av EU sagt att han när som helst kan strunta i det - och släppa vidare migranterna från Turkiet till EU. Under de senaste dagarnas ökade kritik från omvärlden kring offensiven i Syrien har han upprepat hotet.
Av de sex miljarder euro som EU-länderna lovade Turkiet i mars 2016 hade i somras 5,6 miljarder redan skickats - och när de sista slantarna betalats ut måste man alltså i praktiken komma överens igen med styret i Ankara om migration.
"Det finns en oro bland EU:s medlemsländer för vilka konsekvenser det här kan få för överenskommelsen mellan EU och Turkiet i termer av fler migranter som tar sig till framför allt den grekiska övärlden", säger en diplomat i Bryssel, som inte vill uttala sig med namn, till SvD.
De grekiska flyktinglägren är idag redan till bristningsgränsen överfulla, och landet har inte kapacitet att ta sig an fler flyktingar. Under migrationsåret 2015 tog sig i genomsnitt 7000 personer om dagen över Egeiska havet, från Turkiet till Grekland.
Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto sade i slutet av förra veckan att man inte får äventyra flyktingavtalet, och måste hålla dialogen med Erdoğan öppen.
Tf