Europeiska värderingar behöver försvaras

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Europeiska värderingar behöver försvaras - Hösten 2004 trodde jag mig uppleva en historisk händelse. Jag bodde i Belgien då och studerade på College of Europe i Brygge. En ny EU-kommission var på väg att bildas, och den italienske kandidaten Rocco Buttiglione hade gjort uttalanden om att homosexualitet var en synd och att kvinnors främsta uppgift var att föda barn. Vilken uppståndelse det blev! Europaparlamentet reagerade starkt och lyckades mobilisera en folklig opinion runtom i Europa. På vår studentbar Bar Rosso - en studentikos anspelning på kommissionens dåvarande ordförande Barroso - manifesterades missnöjet bland annat genom försäljning av Buttiglione-drinkar, en avskyvärd häxblandning. Och Europaparlamentet vann! Utnämningen stoppades.

Även våra lärare häpnade över händelseutvecklingen. En professor som följt EU i decennier sa: "Jag har så länge efterfrågat en europeisk politisk medvetenhet, jag hade trott att den skulle väckas av konkreta frågor, i stället blev det en fråga om värderingar! Det som Buttiglione sa är sådant som folk i Bushs USA säger varje dag. Det här visar att man i Europa har en helt annan syn! Tro mig, i framtiden kommer de att sätta upp en Buttiglione-staty utanför Europaparlamentet. "

Drygt tio år senare står det klart att fallet Buttiglione inte blev så betydande som det då verkade. Idag finns en rad makthavare runtom i Europa som påstår betydligt grövre saker.

På Sveriges nationaldag i måndags skrev Anna Kinberg Batra och Andreas Norlén här i Svenska Dagbladet att "svenska värderingar behöver försvaras", en debattartikel som fick stor spridning i sociala medier. Gott så. Men hur är det ställt med europeiska värderingar i dag? EU:s värderingar? Medlemsländernas oförmåga att hantera flyktingkrisen har gjort att tal om mänskliga rättigheter har tappat i trovärdighet.

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L), en av få svenska politiker som verkligen engagerar sig i dessa frågor, reagerade i veckan på att EU nu vill göra migrationspolitiska överenskommelser likt den med Turkiet med fler länder. Att outsourca flyktingmottagandet rimmar illa med den människosyn som EU i andra sammanhang berömmer sig om.

EU:s värderingar - och förmåga att faktiskt stå upp för dem - kommer tydligast till uttryck vid inval av nya medlemsländer. De så kallade Köpenhamnskriterierna slår fast vilka krav som ställs på EU-länder. Ett medlemsland måste vara en fungerande rättsstat och demokrati, ha oberoende medier och skydd för yttrandefrihet och föreningsfrihet. Landet ska respektera mänskliga rättigheter och skydda minoriteter. Det ska ha fungerande marknadsekonomi och rättsväsende.

De värden som ska prägla unionen beskrivs också i artikel 2 i fördraget - det handlar även om solidaritet, mångfald, tolerans och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Med medlemskap som morot har EU framgångsrikt förmått länder att genomdriva viktiga reformer - exempelvis avskaffade Turkiet dödsstraff 2002 med ett möjligt medlemskap i sikte.

Den stora frågan är hur man ska upprätthålla respekt för europeiska värderingar bland länder som redan är med i klubben. Bojkotten mot Österrike år 2000 då ett högerpopulistiskt parti hade släppts in i regeringen blev ett fiasko, och fick avblåsas utan att något uppnåddes.

När Ungern 2009 genomförde konstitutionella förändringar som försvagade rättsstaten blev det endast försiktiga reaktioner från EU-håll.

Men i det tysta slipar faktiskt EU på sina verktyg för att försvara unionens grundläggande värden. Sedan 2014 finns ett ramverk för att "stärka rättsstatens principer" och under hela våren har det pågått en spännande och viktig maktkamp mellan Polen och EU-kommissionen, som bland annat ifrågasätter landets förändringar av konstitutionsdomstolen. Häromveckan lämnade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans över en skrivelse till Polen. Beroende på hur regeringen agerar är det inte många steg kvar till en möjlig aktivering av Lissabonfördragets artikel 7, som kan göra att Polen förlorar sin rösträtt i EU, även om det är en osannolik utveckling.

Ändå är denna process som fortgår i skymundan - långt ifrån den sortens historisk dramatik som genererar medieuppbåd - hoppingivande.

Och även om vi kommer att få vänta förgäves på Buttiglione-statyn, är frågan om inte min lärare fick rätt i att det växer fram en europeisk medvenhet bland medborgare kring just värderingsfrågor.

Den pågående brexit-debatten ger stundvis intryck av att politiska gemenskaper är en tjänst bland andra på marknaden, som man kan lämna när det känns obekvämt. Men det är nu, när grundläggande värden gång på gång utmanas runtom i Europa, som det blir särskilt viktigt att verka inom unionen för att den ska fungera som en kraft som upprätthåller demokratiska principer. Detta borde vara en prioriterad fråga för Sverige i EU.

Europeiska värderingar är - mer än svenska - satta under press, och därför ännu mer akuta att försvara.

Artikel 2 i EU-fördraget:

"Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. "

Källa - 2016-06-11 18:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+