Expert Gilettereklamen vill kränka lättkränkta män

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Expert Gilettereklamen vill kränka lättkränkta män Senaste nytt om flyktingkrisen

Expert Gilettereklamen vill kränka lättkränkta män - Den både hatas och hyllas. I Gillettes senaste kampanj byts rakhyvlar ut mot #metoo-budskap. Och det är ett tecken i tiden, enligt marknadsföringsexperter - alltfler bolag skippar produkterna och satsar i stället satsar på starka politiska budskap i sin reklam.

- Strategin är inte dum, säger kommunikationsexperten Jesper Ander.

Nyheten om att Gillettes klassiska reklamslogan "The best a man can get" firar 30 år slog oväntat ned som en bomb i förra veckan.

Anledningen till uppståndelsen var inte jubileet i sig - snarare att rakföretagets nya reklamfilm i samband med firandet blev centrum för en hetsig debatt i sociala medier.

Den nya reklamfilmen valde att ersätta "The best a man can get"-frasen med det #metoo-influerade budskapet "The best men can be", där företaget bland annat uppmanar män att slopa axelryckningar och "pojkar kommer vara pojkar"-mentalitet när män beter sig svinaktigt.

I den två minuter långa filmen fladdrar nyhetsrapporteringar från #metoo-hösten förbi, våldsamma pojkar som slåss och en röst som säger "mobbning, #metoo-rörelsen mot sexuella trakasserier, toxisk maskulinitet, är det här det bästa en man kan få?".

Reklamfilmen har som väntat tagits emot i sociala medier med såväl hejarrop som krav på bojkott.

Enligt Jesper Ander, projektledare på reklambyrån Åkestam Holst, blir den här typen av marknadsföring - så kallad syftesdriven marknadsföring - allt vanligare.

- Det blir svårare att skilja på produkter sinsemellan, klyftan mellan sämsta och bästa produkten är mindre än någonsin.

Däremot anser Ander att Gillette, som ägs av Procter & Gamble, missar målet med reklambiten.

- Strategin är inte dum, "the best a man can get" känns utdaterad och man hade räknat med att kränka lättkränkta män med en uppdaterad och metoo-influerad version. Men Gillettes ton har även lyckats att kränka en mer progressiv målgrupp, som anser att reklamen är moralpekpinnig och ytlig.

Jesper Ander jämför Gillettes reklam med Nikes, där det amerikanska sportföretaget i fjol lanserade en kampanj tillsammans med den utstötta NFL-quarterbacken Colin Kaepernick.

- Nikes reklam var världsklassbra, man bygger på ett engagemang som känns trovärdigt, inspirerande och har ett positivt budskap. Gillette vill samma sak, men misslyckas. Man går på samma nit som Pepsi gjorde med sin dikeskörning för ett par år sedan, säger Ander och syftar på läskföretagets reklam med tv-profilen Kendall Jenner, som anklagades för att kapitalisera på protesrörelsen Black Lives Matter.

Även i Sverige har marknadsföringskampanjer uppmärksammats för att ta tydlig ställning i politiska frågor. I somras fick glassföretaget Ben & Jerry stor uppmärksamhet när flera personer - bland annat politiker - tog till sociala medier för att hota med att sluta äta den populära glassen, efter att företaget tagit ställning för att ensamkommande flyktingbarn skulle få stanna i Sverige.

- Ben & Jerry har haft samhällsengagemang som sin varumärkesposition sedan man grundades, så den här typen av reklam är inte helt nytt. Men fler företag väljer denna typ av marknadsföring i takt med att reklamlandskapet ändras - det är inte lika lätt att köpa sig till uppmärksamhet längre, säger Sara Rosengren, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan, och fortsätter.

- Nu gäller det att företag knyter an till diskurserna som förs i samhället. Konsumentkulturen har förändrats, folk förväntar sig en viss medvetenhet hos företag i dag.

Sara Rosengren menar även att reaktionerna på Gillette-reklamen kan vara överexponerade, och att man inte alltid ska övertolka reaktionerna som dyker upp i sociala medier.

- Jag tror knappast att de som engagerar sig är ett tvärsnitt av Gillettes kunder. För Gillette handlar det här om att stärka sitt varumärke och befästa sin marknadsposition, reklamen är inte tänkt att tas hem i ökad försäljning.

Jesper Ander tror att vi kommer få se mer reklam som fokuserar på samhällsfrågor snarare än produkter, samtidigt som fallhöjden för reklam som slår an fel ton ökar. Jesper Ander spår även att företags produkter blir allt mer likartade som en effekt av detta.

- När alla erbjuder samma produkt väljer du bara efter varumärke, vilket som tilltalar dig mest. Alla produkter går att kopiera, men det är nästan omöjligt att kopiera ett varumärke.

SvD har sökt Procter & Gamble, som äger Gillette, för en kommentar.

Tf vd, chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Careborg

Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi

Redaktionell chef för digitala prenumerationer
och stf ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Chef SvD Nyheter: Mikael Larsson (vik)

Chef SvD Näringsliv: Maria Sundén Jelmini (vik)

Chef SvD Kultur: Lisa Irenius

Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm

Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Organisationsnummer 902004-3619

Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20

Telefon Växel +46 8 13 50 00

Källa - 2019-01-22 18:05

    Mest läst:
  1. Ensamkommande gymnasiestudier
  2. Om det blir nyval
  3. Piska som i usa
  4. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  5. Björklund flossar
  6. Kuratorn mobulbostäder MKB
  7. Poeten mot fascismen
  8. Angela merkels efterträdare
  9. Bilda regering efter valet
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+