Expertens tio larm och oroande sanningar - Vetenskapen är tydlig: Temperaturökningen måste begränsas till max 2 grader. Hur allvarligt är läget egentligen - och vad krävs nu för att klara målet?
Miljöprofessor Johan Rockström har tillsammans med kolleger inom nätverken Future Earth och Earth League sammanfattat den senaste forskningen.
Jorden har lämnat Holocen - där vi befunnit oss de senaste 11 000 åren - och trätt in i en ny geologisk epok: Antropocen.
Fram tills nu har temperaturen skiftat plus eller minus 1 grad. Under de förhållandena har dagens avancerade civilisation uppstått.
År 2016 låg det globala snittet på 1,1 grader och vi befinner oss nu på okänt territorium.
- Prognosen för 2017 är dyster, med ökande utsläpp av koldioxid, säger miljöprofessor Johan Rockström och tillägger att tecken dessutom finns på att jordens förmåga att buffra människans utsläpp har minskat.
Ett oroande tecken som kan göra det svårare att nå målet om max 2 graders uppvärmning.
Vi kan inte alls vara säkra på att uppvärmningen sker stegvis. Tvärtom kan vi komma till en punkt där abrupta skiften sker, vilket kan leda till oåterkalleliga förändringar av jordens ekosystem.
Redan mellan 1 och 3 grader - alltså det spann där vi nu befinner oss - ser vi förluster av Arktis sommaris och vissa glaciärer, irreversibel avsmältning av delar av det grönländska istäcket och det västantarktiska istäcket samt förstörda korallrev.
Vid än högre temperaturer kan tröskeleffekter passeras i Amazonas (där delar kan bli savann), smältande permafrost och metan som frigörs.
- Vi riskerar icke-linjära förändringar redan vid låga temperaturökningar, säger Rockström.
Den orkansäsong som vi sett 2017 kan möjligen visa en glimt av framtiden. Som ett resultat av mänskliga växthusutsläpp ackumuleras värme i haven - vilket ger de tropiska stormarna mer energi.
Johan Rockström:
- Det kommer allt mer belägg för att de här extrema väderhändelserna kommer tidigare än prognosticerat.
Väderrelaterade katastrofer kan år 2100 komma att påverka hela två tredjedelar av Europas befolkning.
Haven buffrar 93 procent av den överskottsvärme som finns i klimatsystemet till följd av människans aktiviteter. Vattnets ökande omfång samt smältande isar bidrar till höjda havsnivåer.
Och viktigt att ha med sig är att havsnivåerna kommer att fortsätta stiga under århundranden efter det att vi slutat att släppa ut växthusgaser.
Ungefär en meter väntas vattnet stiga fram till 2100.
Försurade hav är ett annat stort problem orsakat av mänskligheten. Senast det gick lika fort som i dag var 56 miljoner år sedan.
Redan i dag känner vi av att klimatet förändrats - överallt på jorden. Dock kommer fattiga länder - som bidragit minst till utsläppen - att generellt sett drabbas värst.
Det här påverkar både ekonomier och människors hälsa.
- Vi ser alltmer belägg för att torka och översvämningar, extrema värmeböljor och stormar, spridning av sjukdomar i nya regioner och luftföroreningar - samtliga förvärrade eller helt orsakade av förbränning av fossila energikällor - utgör ett snabbt växande hälsohot som slår mot miljoner människor runt om i hela världen. Och det redan vid 1 grads uppvärmning, säger Johan Rockström.
Människans hälsa påverkas lätt av förändringar i vädermönstren och andra aspekter som följer med klimatförändringarna. Forskning visar att stigande temperaturer redan ökat risken för hälsorelaterad död och sjukdom.
Ett exempel: klimatförändringarna gjorde att det var dubbelt så stor risk för att värmeböljan 2003 i Europa skulle inträffa, mot om jordens temperatur inte hade förändrats.
Värmeböljan krävde 70 000 dödsfall.
År 2015 tvingades mer än 19 miljoner människor att lämna sina hem till följd av extrema väderhändelser.
Sambanden mellan klimatförändringar, konflikter och migration är komplexa, men översvämningar, värmeböljor och torka kan förvärra redan sköra situationer.
- Det går inte att koppla enskilda klimatchocker till konflikter och flyktingströmmar. Men det är lika vetenskapligt belagt att vi är medskyldiga, det går inte längre att hävda att klimatchocker inte förvärrar instabilitet i redan instabila samhällen, som i Syrien eller Sudan.
Ska vi klara 2-gradersmålet får vi inte släppa ut mer än 2 895 gigaton koldioxid totalt. År 2015 hade människan orsakat utsläpp på 2 052 gigaton.
För 66 procents sannolikhet att klara målet återstod då alltså 843 gigaton.
Vill vi hellre klara 1,5-gradersmålet hade vi 2015 endast 110 gigaton kvar.
Översatt i tid kan vi med dagens utsläppsnivåer fortsätta som i dag i ytterligare 20 år för att klara 2 grader. Ska vi klara 1,5 grader är utrymmet raderat redan 2020.
- Ska vi klara 2 grader måste utsläppskurvan böja nedåt senast 2020. Kring 2050-2060 måste vi nå nollutsläpp globalt, säger Johan Rockström.
Det går att klara Parisavtalets mål om max 2 graders uppvärmning. Men ju längre vi väntar, desto högre förväntas prislappen att bli.
Att sätta ett pris på kol anses av forskarna vara en nyckel till framgång.
Varför?
- Den ekonomiska forskningen, baserat på den erfarenhet vi har från verkligheten, från länder som tillämpar pris på kol - som exempelvis Sverige - visar entydigt att ett pris på kol är ett effektivt styrmedel för att klara omställningen till fossilfria samhällen. Och mycket tyder på att priset bör ligga på minst 30 USD/ton CO2.
Hur snabbt vi än lyckas fasa ut fossila bränslen kommer vi att tvinga anpassa oss efter den uppvärmning som redan skett och kan förväntas ske.
- Vi har inget val. Även om vi lyckas nå Parisavtalets gräns, och håller den globala uppvärmningen under 2 grader, så måste vi investera i social och ekologisk resiliens,för att klara oundvikliga klimatförändringar och säkra att naturen fortsätter att fungera som en kolsänka, säger Rockström.