Experter De politiska riskerna är värst - Sverige klarar Brexit väl. Den bedömningen gör flera experter som SvD talat med. De är också överens om att de politiska riskerna är värre än de ekonomiska.
När svensk räntemarknad öppnade på måndagen blev rörelserna som väntat stora. Räntan på 10-åriga svenska statsobligationer var under dagen ner över 20 punkter. Men Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, betonar att Sverige står väl rustat för att hantera en Brexit.
- Jag tillhör de lugnare. Jag tror inte på någon större effekt på kort sikt på vare sig konsumtion, investeringar eller sysselsättning. Jag tror inte heller att Europa går mot en ny recession.
Varför är du lugn för Sverige?
- Det finns krut kvar att agera både hos Riksbanken men särskilt på Finansdepartementet. Skulle vi få sämre ekonomiska tider finns en rad behövliga reformer att sjösätta.
Anna Breman radar upp reformområden: skolan, infrastruktur, bostäder, integrationsåtgärder. Hon säger att många sådana satsningar både hjälper på kort sikt, då de stimulerar och skapar arbetstillfällen, men även på lång sikt eftersom de göra landet starkare.
Med bara en dryg vecka kvar till nästa räntebesked utesluter inte Anna Bremen heller att Riksbanken kan göra mer.
- Riksbanken kan redan nu signalera att räntan kommer vara låg under en ännu längre tid. Framöver skulle de kunna utöka sina tillgångsköp, och förutom statsobligationer också köpa kommunobligationer eller bostadsobligationer.
Kronan försvagades också kraftigt efter Brexit, särskilt mot dollarn. Men Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster ser redan nu tecken på att kronan stärks igen och säger till SvD att den kraftiga försvagningen i fredags kan ha varit tillfällig.
På banken SEB gör chefsstrateg Carl Hammer en liknande analys.
- Nu på måndagen går kronan bättre mot euron och är bara 10 punkter svagare än innan Brexit-omröstningen. En förklaring kan vara att investerare har köpt kronor, en annan att slutet av månaden närmar sig då många ser över sina portföljer och kan behöva köpa kronor, säger Hammer.
John Hassler, professor vid Stockholms universitet och avgående ordförande i Finanspolitiska rådet säger att de är sorgligt att britterna röstat för att lämna EU.
- Jag hade hoppats och trott på ett annat resultat.
Hur kan det påverka Sverige?
- Det beror väldigt mycket på vad som händer politiskt framöver. Den stora osäkerheten är om detta kommer sätta igång negativa spiraler. Det ena är om det kommer leda till fler omröstningar i andra EU-länder. Det andra är om vi får en okontrollerad utveckling av förhandlingarna mellan de nya ledarna i Storbritannien och EU.
Vad kan Sverige göra i ett sådant läge?
- Om EU-samarbetet bryter samman är det inte mycket vi kan göra. Då är vi bara en liten öppen båt på ett stormigt hav. Men de är inte sannolikt att EU bryter samman.
John Hassler betonar att den mest troliga utvecklingen är lugnare och säger att de flesta kommer att vilja lösa detta på bästa sätt. Han tycker inte heller att finansminister Magdalena Andersson eller Riksbanken ska agera i nuläget.
- Jag tycker inte att Riksbanken ska lägga om politiken i
dagsläget. Men det kan hända att de tvingas vänta innan de höjer räntan och
återgår mot ett normalt ränteläge, säger Hassler.
Annika Alexius, även hon professor vid Stockholms universitet, säger att många överreagerar på de kortsiktiga rörelserna på finansmarknaderna. Alexius tror att Storbritannien nu kommer att förhandla till sig frihandelsavtal likt de Norge och Schweiz har med EU.
- För Sveriges del innebär omröstningen att vi har förlorat en stark bundsförvant inom EU; ett land utanför eurosamarbetet som verkar för frihandel gentemot exempelvis de protektionistiska franska bönderna.
Skulle något positivt kunna komma ut av Brexit?
- EU har inte varit beslutsfähigt genom kriserna, som flyktingkrisen och skuldkrisen i Grekland. Möjligen kan detta driva den byråkratiska kolossen till större effektivitet, fast tyvärr troligen inte, säger Alexius.