Farliga får stanna kan inte utvisas - Den 39-årige man som misstänks för terrordådet på Drottninggatan flaggades aldrig som ett säkerhetshot av Säpo. Men antalet personer som bedöms utgöra en fara har ökat kraftigt de senaste åren.
I fjol anmälde Migrationsverket 739 potentiella säkerhetsärenden till Säpo. Det är rekord och kan jämföras med 461 under 2015 och 109 under 2014.
I de allra flesta fall handlar det om asylsökande, men det kan också vara andra som söker uppehållstillstånd i Sverige.
Parallellt ökar även antalet fall i vilka Säpo motsätter sig uppehållstillstånd. 2016 skickade Säpo en så kallad erinran i 50 fall. Det kan jämföras med 29 året före.
I de allra flesta fall ger Migrationsverket inte uppehållstillstånd till dessa individer. Men många blir ändå kvar. Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna, till exempel att personen riskerar dödstraff eller tortyr. Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång.
Hur många säkerhetshot som just nu befinner sig på svensk mark vill Säpo inte berätta. Och någon strategi för hur de ska hanteras finns egentligen inte, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.
- De som utgör en fara håller Säkerhetspolisen koll på. Men de låser ju inte in dem, säger han.
Åtgärder för att hålla personerna under uppsikt kan vara att han eller hon måste anmäla sig med jämna mellanrum på polisstationen. Om det finns brottsmisstankar kan hemliga tvångsmedel användas, som telefonavlyssning.
- Konkreta uppslag kan göra att en förundersökning sätts i gång. Det kan också vara så att man bedriver spaning på personerna för att se om det dyker upp något där. Men det är ofta enormt tidskrävande och svårt, säger Magnus Ranstorp.
Andra länder kämpar med samma problematik.
- Det är en balansgång mellan att garantera både säkerhet och mänskliga rättigheter. Hur de här individerna ska hanteras är både en politisk och en juridisk frågeställning, säger Ranstorp.