Färre asylsökande minskar svenska tillväxten - Migrationsverket halverar sin prognos över antalet asylsökande som väntas ta sig till Sverige. Den kraftiga minskningen leder troligen till en något lägre BNP-tillväxt än väntat, tror Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
I oktober 2015 trodde Migrationsverket i sin prognos att 135000 personer skulle söka asyl i Sverige under 2016. När myndigheten för några dagar sedan publicerade sin senaste prognos är läget helt förändrat. Nu har Migrationsverket skrivit ned prognosen med tre fjärdedelar, och tror att 34500 personer kommer att söka asyl i Sverige under året.
Migrationsverkets nedskrivning får konsekvenser också för prognoserna över den förväntade BNP-utvecklingen. Det rekordstora flyktingmottagandet i Sverige förra året ledde till ökad offentlig konsumtion och något fler investeringar, vilket gjorde att den svenska ekonomin visade upp de bästa tillväxtsiffrorna på fem år det fjärde kvartalet 2015, enligt SCB.
När nu prognosen revideras lär BNP-tillväxten bli lägre än väntat, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
- Detta leder till en något lägre effekt på BNP-tillväxten. Vi och andra tar ju fasta på Migrationsverkets prognoser. När de gör stora justeringar är det många som följer efter, säger han.
Förra årets rekordstora antal asylsökande får stora effekter på den svenska ekonomin. I nuläget är migrationen en av de två stora drivkrafterna i ekonomin tillsammans med byggsektorn, enligt Robert Bergqvist.
De flesta ekonomerna tror att BNP-tillväxten per capita och sysselsättningsgraden faller när förra årets asylsökande får sina besked om uppehållstillstånd. Men i det långa loppet är asylinvandringen gynnsam för den svenska ekonomin, menar Robert Bergqvist.
- Den hjälper oss att hantera frågan med en åldrande befolkning och gör också att vi kan öka svensk ekonomis produktionsförmåga, vilket många andra länder inte kommer kunna klara av, säger han.
Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet, säger att flyktingmottagandets inverkan på BNP-tillväxten inte ska överdrivas.
-Vi pratar ju om effekter på kort sikt. Det handlar inte om någon dynamisk BNP-tillväxt utan om kortsiktig finanspolitik. Om staten ökar sin skuldsättning måste man ta igen den vid senare tillfälle, säger han.
Den som vill förstå asylinvandringens effekter på ekonomin bör inte stirra sig blind på BNP utan i stället fokusera på de offentliga finanserna, anser Joakim Ruist.
Enligt hans beräkningar har de senaste 30 årens flyktingmottagande i Sverige lett till en nettokostnad på 50 miljarder kronor per år i nuläget.
- Det kanske är en betydande summa men knappast en summa som hotar något system, säger han.
Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, har kritiserat Joakim Ruists uträkning. I en rapport menar han i stället att invandringen till Sverige mellan 1950 och 2014 lett till en ökad nettoförmögenhet på 900 miljarder kronor.