Färre syriska flyktingar tar sig till Sverige - Inte sedan 2012 har antalet asylansökningar från syrier varit på en lika låg nivå som nu. Antalet minskar snabbare i Sverige än i övriga Europa.
- Tidigare fanns en optimism om att få permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening, säger Michael Williams på Flyktinggruppernas riksråd.
I april i år ansökte 155 syriska flyktingar om asyl hos Migrationsverket. Det är det lägsta månadsantalet sedan april 2012, visar SvD:s genomgång av Migrationsverkets statistik.
Enligt myndigheten har antalet syrier som söker sig till Sverige minskat mer än i övriga EU. 2018 ansökte 44 procent färre syrier asyl i Sverige jämfört med året innan, medan minskningen var ungefär hälften så stor inom hela EU.
Sedan rekordåret 2015 har det totala antalet personer som söker asyl i Sverige - och Europa - minskat kraftigt. Minskningen beror framför allt på avtalet mellan EU och Turkiet om att stoppa flyktingar och migranter från att ta sig till Europa, och de gränskontroller som infördes bland EU-länder under slutet av 2015.
Syrierna är fortfarande den största gruppen bland personerna som söker asyl i Sverige, men utgör en allt mindre del. 2015 var 32 procent av personerna som sökte asyl syrier, medan motsvarande andel 2017 var 18 procent. I dag ligger andelen på 9 procent.
Michael Williams, vice ordförande i Flyktinggruppernas riksråd, tror att flera orsaker ligger bakom utvecklingen. Han pekar bland annat på EU-Turkiet-avtalet, som slöts i mars 2016, och gränskontrollerna.
Även den tillfälliga utlänningslagen - med tillfälliga uppehållstillstånd och strypt rätt till anhöriginvandring - har påverkat, tror Michael Williams.
I det så kallade januariavtalet, som slöts mellan S, MP, C och L, är en av punkterna en återgång till mer generösa regler för familjeåterförening.
Även om de skärpta reglerna för anhöriginvandring alltså bedöms delvis förklara minskningen av antalet asylsökande, tror Migrationsverket inte att återgången till mer generösa regler kommer att leda till att nivån på antalet asylsökande når tidigare års höga nivåer.
- Jag tror att det beror på att det fortsatt kommer att vara väldigt svårt att ta sig till Sverige. Det finns inga säkra vägar, säger Michael Williams.
SvD-medarbetaren Saeed Alnahhal kommer från Syrien och anlände till Sverige med sin familj 2015. Han säger att många syrier har haft en positiv bild av Sverige, men att det också funnits en faktor som talat emot att ta sig hit - Migrationsverkets handläggningstider.
Under 2015 och 2016 ökade handläggningstiderna kraftigt, och många syrier har fått vänta 1,5 år på att få beslut på sin asylansökan.
- Min bror ville återförenas med sin fru, och därför sökte han i stället asyl i Nederländerna. Där fick han vänta ett halvår på sitt beslut, och ytterligare ett halvår på återförening. I Sverige hade han fått vänta minst två och ett halvt år på att återförenas med sin fru, säger Saeed Alnahhal.
Tf