Finns många motsättningar här som man måste förstå - Återigen brinner bilarna i Malmö. De senaste åren har staden med gängskjutningar och stora sociala problem fått ryktet som Sveriges Chicago.
Samtidigt har flera kurvorna börjat vända. Brottsligheten sjunker, skolresultaten ökar och färre får försörjningsstad. SvD besöker motsättningarnas stad.
Plötsligt blev det tyst i Malmö. Efter många nätter med en smattrande polishelikopter som cirklat över staden för att leta efter gärningsmännen till de många bilbränderna, har en billigare och väldigt mycket tystare drönare tagit över. Ändå finns det många malmöbor som sover oroligt dessa nätter då bilbrännarna gäckar polisen. För vem vet vems bil som brinner nästa gång?
- Det är så tråkigt att det ska vara såhär. Men det verkar inte spela någon roll var man bor, det brinner över hela staden, säger 23-åriga Zahra, som står vid en hållplats på Kroksbäck och väntar på buss åtta.
Hon jobbar inom vården och hade följt med en väninna på lägenhetsvisning. Nu tittar hon förfärad på de två utbrända bilarna på andra sidan gatan
Toni Lundgren från Assistancekåren är mer van. Han rullar in med bärgningsbilen och drar upp den mest utbrända av de två bilarna på flaket. Detta är dagens fjärde bil och sedan han kom tillbaka från semestern i måndags, har han haft detta som sin huvuduppgift. Då behöver han inte rengöra flaket mellan gångerna, utan kan låta soten sitta kvar.
Han är van vid bilbränder, men tycker ändå att det är något annorlunda den här gången.
- Så här många, på så olika ställen, brukar det inte vara.
Han rullar iväg med bärgningsbilen mot skroten.
I augusti 2016 toppar Malmö åter löpsedlarna. Och som så ofta handlar det om något negativt. Är det inte om skjutningar, som vintern 2012, så är det om dåliga skolresultat eller problem med segregation, trångboddhet och arbetslöshet. Malmö används av vissa som exempel på hur mångkulturen har misslyckats, hur stan är på väg ner i en gigantisk konkurs med laglöshet och sönderfall som resultat.
Ett litet Chicago, men på skånska.
Samtidigt kämpar många goda krafter i Malmö med att framhålla det positiva. Entreprenörsandan, innovationerna, Malmö högskola och det faktum att många företag placerat sina huvudkontor här. Mångfalden med 178 olika nationaliteter som präglar stadsbilden. Den stora inflyttningen av unga människor som vill bo i den hippa staden. Barnfamiljerna som stannar kvar i city och inte flyttar till villa i kranskommunerna.
- Vi har gått från industristaden med sitt monokulturella samhälle, till denna färgstarka, mångkulturella stad som Malmö är idag. Det finns så många paradoxer och motsättningar här som man måste förstå. Malmö skapar till exempel många nya jobb. Men det är jobb som inte kommer de lågutbildade malmöborna till del, de går till många som bor i kommunerna utanför och pendlar hit, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.
Han var också en av kommissionärerna i Malmö-kommissionen, vars uppdrag var att kartlägga Malmös problem och presentera konkreta lösningar för att förbättra jämlikheten i hälsa och levnadsvillkor. För honom är det ingen tvekan om vad det är som gått fel: Politikerna gör akutinsatser. Ändrar lagar när det brinner eller kastas sten. Åtgärder som kanske är kloka i sig, men som inte förändrar problemen i grunden.
- Det krävs långsiktighet för att inkludera människor i olika samhällsgrupperingar. Att bygga social hållbarhet tar inte ett år, det tar inte en mandatperiod, det tar lång tid. Det handlar om att sätta in med bred palett på skola, fritid, kultur, infrastruktur, socialförsäkringar och skapa en samlad välfärdspolitik, säger Tapio Salonen.
För Malmö är utan tvekan paradoxernas stad. Med många, svåra problem, men också med ljuspunkter. Tapio Salonen säger att alla städer har sina "ups and downs". Det blir bara extra tydligt i Malmö. Ojämlikheten blir tydligare här. Kanske på grund av den kompakta staden utan förorter. Sker något, sker det i Malmö. På samma gata ligger de idylliska villorna som säljs för flera miljoner och de gamla miljonprogrammen med hög arbetslöshet, hög andel bidragstagare och barnfattigdom.
Mittemot platsen där de utbrända bilarna på Kroksbäck efterlämnat svarta märken, fladdrar tält och flaggor i vinden. På lördagen är det VM i skateboard och här på Kroksbäck har man byggt en bana som efter tävlingen kommer att vara kvar till glädje för områdets ungdomar, berättar kommunens egen skejtsamordnare Gustav Sandborg Edén.
- Banan har redan lockat till sig ungdomar under veckan som gått. Till sist blev vi tvungna att stänga den, för att förbereda inför tävlingarna. Då ställde sig några av killarna här ute och började kasta sten på våra leveranser. Där ser man vad de hittar på, när de inte har annat att göra. Just därför är det så viktigt att banan placerades just här. Nu kan ungdomar från tre ytterområden, Hyllie, Holma och Kroksbäck, mötas och göra något tillsammans, säger han.
Rubrikerna om Malmö har de senaste åren varit nattsvarta. Låg skolranking, näst lägst förvärvsfrekvens i landet, gängskjutningar, hög andel invånare på försörjningsstöd, rekordhög ungdomsarbetslöshet.
Men det senaste året har det börjat hända något och medierna kan rapportera trendbrott på trendbrott. I våras rapporterades det om att brottsligheten i Malmö sjunkit under flera år i rad. I veckan kunde socialförvaltningen rapportera om att andelen malmöbor på försörjningsstöd sjunker. Och den utskällda skolan går framåt på alla parametrar. Detta trots att man förra året tog emot 1250 nyanlända elever, och i år ytterligare 500 i Malmös skolor.
Samtidigt räknar politiker och tjänstemän med att utgifterna åter kommer att öka när de flyktingar som kom hösten 2015 får sitt uppehållstillstånd och blir berättigade till försörjningsstöd. Samma sak i Malmös skolor, andelen nyanlända elever påverkar både nivåerna vad gäller gymnasiebehörighet och meritvärde.
- Om man tittar på Rädda barnens definition på barnfattigdom lever trettio procent av Malmös elever i ekonomiskt utsatta familjer, och det är sex gånger vanligare om man har utländsk bakgrund. Det är klart att när femtio procent av Malmös elever har invandrarbakgrund, så har vi en stor utmaning att lotsa dem igenom skolan så att de kan gå vidare till gymnasiet, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö Stad.
Ute vid Rosengård Center är det lunch och på den lokala lunchrestaurangen Kitchen King serveras orientalisk buffé och pizzor. De två killarna vi möter i dörren börjar skratta när de hör att vi vill prata om bilbränder.
- Det är jag som är "21-åringen", jag har suttit anhållen i fyra dygn och jag släpptes imorse, säger killen i blå träningsoverall.
Hela tiden fipplar han med mobilen.
Det var i söndags som polisen kunde meddela att de hade gripit en misstänkt för bilbränderna, kallad "21-åringen". Själv säger killen vi möter, att han hade en dejt i söndags, hade "fixat" en bil och var orolig för att bensinen inte skulle räcka. Så han svängde ner till macken och då stannade polisen honom. Först upptäckte de att han inte har körkort, sedan hittade de två dunkar bensin i bilen och en nödhammare som kan användas till att krossa bilrutor. Själv säger "Ensam" som han gärna kall