Fler utsatta barn tvingar Rinkebyskola skära ner - Skolor i utsatta områden får mindre pengar, medan flera innerstadsskolor får mer. Knutbyskolan i Rinkeby har tvingats säga upp personal och ser resultaten falla. Orsaken är att antalet utsatta elever ökat i hela Stockholm - med följd att fler ska dela på samma mängd pengar.
Kylan biter och marken är glashal, men på Knutbyskolans gård leker och stojar barnen obekymrat. Skolan ligger i Rinkeby, en av de orter i Järvaområdet i västra Stockholm som har problem med social utsatthet och kriminalitet. De senaste två åren har skolledningen tvingats säga upp nio anställda eftersom den fått mindre resurser från staden. Nu står det klart att pengapåsen krymper ytterligare för 2019. Enligt rektor Lena Hellström har resultaten börjat falla.
- Det är inte första gången det är neddragningar i skolan. När journalister ringer brukar jag säga att det inte kommer att märkas så mycket, att vi fördelar om och sen fortsätter vi. Men nu känns det som att det märks och får effekter.
Utöver skolpengen fördelas ytterligare pengar till Stockholms skolor enligt ett system som tar hänsyn till skolornas socioekonomiska index. Det innebär att skolor där en hög andel av eleverna räknas som utsatta, som till exempel har invandrat till Sverige eller har lågutbildade föräldrar, får en större del av pengarna än skolor vars elever har bättre förutsättningar.
Den totala summan till det socioekonomiska utjämningssystemet anpassas dock inte om antalet utsatta elever i Stockholm förändras, enligt Happy Hilmarsdottir, grundskolechef i Stockholm.
Efter flyktingvågen 2015 ökade antalet socioekonomiskt utsatta elever kraftigt då många nyanlända tog plats i klassrummen. Dessutom fördelade staden de nyanlända i fler skolor, till skillnad från tidigare då de flesta hamnade kring Järvafältet. Det har inneburit att flera skolor fått se pengarna för socioekonomisk utjämning minska de senaste åren, även om deras elever inte är mindre socioekonomiskt utsatta.
På just Knutbyskolan har dock elevsammansättningen blivit något bättre sett till socioekonomin, något som ytterligare bidragit till de krympande ekonomiska resurserna.
Att skjuta till extra pengar för att skolan ska slippa nedskärningar är inte aktuellt, säger Happy Hilmarsdottir. Däremot kommer Knutbyskolan under 2019 få bland annat en kuratorstjänst finansierad med pengar från det statliga utjämningsbidraget för en likvärdig skola. Dessutom har staden sedan 2016 infört ett särskild bidrag per nyanländ elev som skolorna tar emot.
Siffror från Stockholms stad visar att Knutbyskolan och andra skolor i utsatta områden hör till de vars anslag minskat mest sedan 2015. Pengarna för socioekonomisk utjämning har till Knutbyskolan minskat från 51 663 kronor per elev och år 2015 till 44 520 för i år, alltså 7 143 kronor mindre. Anslagen har minskat ännu mer i andra skolor som också har en hög andel utsatta elever.
Räknas bidraget för nyanlända in är tappet inte lika stort, men på Knutbyskolan handlar det ändå om 4 198 kronor mindre per elev i anslag för socioekonomi och nyanlända sammanräknat år 2018 jämfört med 2015. Askebyskolan, som också ligger i Rinkeby, har förlorat 5 240 kronor per elev sedan 2015, med båda anslagen inräknade.
Bland de vars anslag ökat mest finns Katarina södra skola och Tullgårdsskolan, båda på Södermalm i Stockholms innerstad. Men också vissa skolor i utsatta förorter kring Järvafältet har mer pengar att röra sig med jämfört med 2015. Dit hör Rinkebyskolan och Hjulsta grundskola. Utan pengen för nyanlända skulle båda skolorna dock ligga på minus, vilket betyder att de tagit emot ett stort antal nyanlända elever.
All personal utom arbetsledningen på Knutbyskolan har undertecknat ett brev till skolborgarrådet Lotta Edholm där de protesterar mot neddragningarna, och har fått svar från borgarrådssekreteraren. När SvD ställer frågor svarar Lotta Edholm skriftligt att nyanländpengen ska täcka de behov nyanlända elever antas ha. Det finns heller ingen diskussion om att ändra systemet så att det socioekonomiska bidraget inte är relativt till andra skolors situation. "Den diskussion som nu förs är snarare hur de extra medel som fördelas ska få störst effekt på kunskapsresultaten", skriver Lotta Edholm.
- Jag skulle helst se att man tillför pengar i det socioekonomiska systemet när behoven ökar. Nu är vi fler som ska dela på kakan, säger rektor Lena Hellström.
Hon pekar på problemen i Rinkeby och andra orter i Järvaområdet, med kriminalitet och andra sociala utmaningar.
- Därför känns det extra surt. Vi som jobbar i Rinkeby har haft det tufft de senaste åren, med mycket skjutningar och annat som påverkar skolan och övriga lokalsamhället. Då kan man via media få intrycket att det satsas väldigt mycket. Men i vårt lilla hörn ser vi bara neddragningar.
Skillnad i anslag för socioekonomisk utjämning per elev och år.
Källa: Stockholms stad.
Tf