Fler och yngre marockanska barn tar sig till Sverige - Polis, socialtjänst och Migrationsverket vittnar om att fler marockanska barn har tagit sig till Sverige i år än förra året. Barnen är yngre än tidigare och många av dem fastnar i kriminalitet, enligt Christian Frödén på gränspolisen.
"Utsattheten inom gruppen har ökat", säger han.
Antalet flyktingar och migranter som tar sig till Sverige har störtdykt sedan 2015. Störst är minskningen bland unga asylsökande. Enligt Migrationsverket kommer 1 500 ensamkommande barn att söka asyl i Sverige innan året är slut. Det motsvarar en minskning med 96 procent jämfört med 2015.
Men en grupp sticker ut.
Hittills i år har Migrationsverket registrerat dubbelt så många marockaner som ensamkommande asylsökande barn jämfört med samma period förra året. Årets antal är fortfarande lägre än under rekordåret 2015, men ökningen är anmärkningsvärd eftersom alla andra nationaliteter har minskat i statistiken över nyregistrerade ensamkommande jämfört med förra året.
Christian Frödén, som jobbar med uppsökande verksamhet på gränspolisen i Stockholm, har märkt av ökningen.
- Sverige är fortsatt väldigt attraktivt för den här gruppen, säger han.
Att fler marockaner söker sig till Sverige kan verka märkligt. Sverige och EU har sedan 2016 vidtagit flera åtgärder med det uttalade syftet att färre personer ska söka asyl i Europa. Att ta sig ända hit utan att bli stoppad av gränskontrollanter i Tyskland, Frankrike, Österrike eller Danmark är svårt. Den svenska gränspolisen har samtidigt blivit bättre på att verkställa utvisningar till Marocko, något som länge varit svårt.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Dessutom beviljas marockanerna sällan asyl. Hittills i år har 94 procent av personerna från Marocko fått avslag på sin asylansökan från Migrationsverket.
Enligt gränspolisen undviker många av marockanerna som tar sig till Europa att söka asyl för att inte hamna i myndigheternas register. Christian Frödén säger att de flesta av marockanerna i Sverige dock lämnar in en asylansökan förr eller senare.
- Vi har ju utökat våra inre utlänningskontroller markant. Inte bara gränspolisen utan även ingripandeverksamheten gör det på ett helt annat sätt. Så de blir ju ständigt kollade av polis. Och då märker man att det är bra att vara i en asylprocess för då vinner man sig tid tills den är utredd, säger han.
Det senaste året syns en annan trend bland migranterna och flyktingarna från Marocko. Barnen och ungdomarna är yngre än tidigare.
24 av barnen har registrerats som tolv år eller yngre. Samma period förra året var bara tre personer så unga. Jenny Selenius, barnkoordinator mot människohandel på Stockholms stad, menar att situationen är oroväckande.
- Vi arbetar med att tidigt fånga upp barn och unga som vistas i Stockholms riskmiljöer, miljöer som är präglade av missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet. De nordafrikanska barnen är särskilt utsatta i dessa miljöer, säger hon.
Också Christian Frödén har märkt att de marockanska barnen som kommit till Sverige i år är yngre än tidigare.
- I somras såg vi en nioårig kille som från första veckan hamnade i grov kriminalitet. En sådan person ska omhändertas enligt LVU och placeras på en låst institution för att förhindra hans negativa utveckling. Där brister det i mottagandet på flera plan, säger han.
Att de marockanska barnen är yngre än tidigare kan leda till ökad kriminalitet, menar Christian Frödén. Enligt honom söker sig merparten av de marockanska barnen till Stockholm, och ofta fångas de upp av äldre landsmän.
- Utsattheten inom gruppen ökar. De som har varit här ett tag och blivit myndiga och ska utvisas, de blir de nya cheferna på gatunivå och fångar upp de nya unga killarna i brottslig verksamhet, säger han.
En av personerna med mest kunskaper om de marockanska barnen på Stockholms gator är Abdelfattah Maagbi. Han kom till Europa från Marocko 1995 och har själv levt som kriminellt gatubarn. Via organisationen We don’t wait delar han ut mat och kläder till barnen som i dag lever utan hem och skydd i Stockholm.
- De har det svårt i Marocko också, men problemet är att de tänker att det är enklare i Europa. Vi måste säga sanningen till dem, att det är svårt här, du får ingen Mercedes efter tio år och du kan hamna på gatan, säger Abdelfattah Maagbi.
Mellan januari och september i år registrerade Migrationsverket 189 asylansökningar från ensamkommande barn från Marocko. Samma period förra året var motsvarande antal 91.
Under 2015 registrerades totalt 35 369 ensamkommande barn som asylsökande i Sverige. Av dem var 403 marockaner, vilket utgjorde den åttonde största gruppen bland de asylsökande.
I år hamnar marockanerna i stället på första plats bland de ensamkommande. Afghanerna är den näst vanligaste nationaliteten följt av personer från Somalia.
Av årets beslut från Migrationsverket beviljades totalt 6 procent av marockanerna asyl i Sverige.